tisdag 2 juni 2015

Massiv bjässe

Några inlägg "tillbaka i tiden" nämnde jag att det blir fler spindlar på bloggen. Efter det påståendet har jag inte lagt upp en enda spindel. Men känn ingen oro. De kommer.

När jag nu har varit på jakt efter småkryp i trädgårdens undervegetation, har fångsterna förstås egentligen bestått av hoppstjärtar, hoppstjärtar och hoppstjärtar. Det har säkert gått 50-80 hoppstjärtar på en spindel. Fångstkärlet formligen kryllar av dem efter varje skakning av en kvist.
Merparten av hoppstjärtarna har jag hittills ignorerat. Det beror huvudsakligen på att det objektiv jag vanligtvis nyttjar när spindlar och andra [marginellt] större kryp ska dokumenteras, inte riktigt räcker till för de minsta pluttarna. Jag har inte kontrollerat hoppstjärtskörden så värst ingående heller - men bland buskarnas grenar är det högst antagligen Entomobrya nivalis som är vanligast. Nere på marken har jag tidigare oftast stött på Isotoma-hoppstjärtar.
Under "safarin" 30.5 dök dock en bjässe upp. Kroppslängden var uppemot 5 mm och det är verkligen inte småpotatis. Många spindlar är dvärgar i jämförelse.

Orchesella flavescens har jag dokumenterat tidigare. Arten favoriserar förnan och döda löv.
Hoppstjärtar är fascinerande varelser. De har varit en del av klotets organiska nedbrytningsmekanism i över 400 miljoner år och därmed spelat roll för livets utveckling. 
En kvadratmeter "normalbördig" mark är inte sällan hem för ca 40 000 individer uppdelade i flera olika arter. Högre siffror än så har förekommit. I de mest bördiga markerna kan uppemot 200 000 hoppstjärtar hitta livsutrymme - på den där samma kvadratmetern. 
Man räknar med att en liter förna ur våra skogar ska husera uppemot 1000 individer. Då handlar det förstås om andra arter än giganten Orchesella flavescens.


2 kommentarer:

  1. Ett intressant sätt att effektivt undersöka vad en mängd olika insekter, t ex hoppstjärtar äter för något är att mäta kvoten mellan kväveisotop 15 och kväveisotop 14 för olika växtdelar och en massa olika hoppstjärtar. Då kan man finna specialister och okända samband mellan olika insekter.

    http://dx.doi.org/10.1016/j.soilbio.2005.02.006

    SvaraRadera