Ur en schersmin skakades denna lilla stekel fram. Kroppslängden är någonstans kring 2 mm. Flera exemplar hittades men några riktigt vettiga bilder fick jag inte till. Den här bilden var den enda med acceptabel skärpa. Utrustningen är inte riktigt lämplig för dylika småttingar - inte levande och rörliga sådana i alla fall.
Om jag ser rätt, så är det väl en stekel ur familjen Megaspilidae (trefåresteklar). Merparten av dem anses vara parasitoider och några tycks även vara hyperparasitoider - dvs. parasitoider på parasitoider. Notera även de två kvalstren - ett under mesothorax (framför andra benparet) och det andra synligt under femur ("låret") på bakbenet. Troligen liftare i stil med kvalstret i det här inlägget.
Från "gårdssafari" 19.5
I den utmärkta boken "Nordens dyngbaggar" läser jag att man förr i Kajanaland studerade vårens första dyngbaggar och menade att ett stort antal kvalster på dyngbaggens mage gav löfte om ett gott år för rovor. I norra Savolax, norra Karelen och i Birkaland granskade bönderna vart på dyngbaggen kvalstren satt om de satt mellan frambenen så skulle skörden bli tidig, men om de satt mellan bakbenen så skulle säden mogna sent. I Sordavala trodde husmödrarna att ju fler "ungar" dyngbaggarna bar mellan benen desto fler kalvar skulle korna få. Även vädret kunde förutspås m h a dyngbaggarna, efter att den vårens första dyngbagge visat sig var risken för frost över. Och eftersom även parasitsteklar, precis som dyngbaggar, är mycket viktiga för oss människor, så kan säkert sommarens skörd och sommarens väder spås även genom att studera kvalstren på en parasitstekel?
SvaraRaderaHärligt!
Radera