söndag 5 mars 2023

Kackurdunten 2.3.

Insåg här om dagen att det var flera år sedan jag vandrat ut till Kackurdunten och att det kändes som om den bristen kunde rättas till.

Ett par plusgrader och enstaka moln gjorde att jag föreställde mig viss chans att få se enstaka småkryp på snön. Bland annat vore det prima att hitta någon snöslända och äntligen få chans att fixa bättre bilder än de som åstadkoms på väg utt till Kackurdunten 2017 då jag av outgrundlig anledning dummade mig totalt med fotograferandet. Varför inte också en rostvingelarv (se samma inlägg)?

Eller måhända vinterharkrank? Den medhavda optiken (Laowa 100mm f2.8 Macro 2X) skulle vara mycket mer hanterlig optik för alla tre motiven än M-E65 som användes vid de tidigare tillfällena.

Molnen glesnade och solen blev allt mer framträdande vartefter. Det innebär att åtminstone vinterharkrankarna kanske inte skulle vara så troliga. Enligt uppgift hittas de oftast vid mulet väder eftersom de då inte riskerar överraskas av lika snabbt fallande temperatur som vid solsken.

Några småkryp hittades inte trots synnerligen långsam vandring och ögon mot snön intill stigen. Jag brydde mig heller inte i att syna träd eller skaka kvistar.

I stället blev det ett par slentrianmässiga avståndsdokumentationer av fåglar samt allmän förnöjsamhet över friskluftsdag i stället för skrivbordsarbete med ritplatta och krabbspindlar. 
Det var ju trots allt sportlov.

Nötkråkan i första fotografiet var en liten överraskning. 
Nötkråkor, av den smalnäbbade varianten, är ingen ovanlig syn i cembratalltäta centrum av Nykarleby. Vad denna nötkråka gjorde där ute i det där området vet jag inte, men de torde inte vara främmande för att äta frön av vår vanliga tall heller. Några av dem besöker tidvis vintermatningar även om det verkar vara förhållandevis sällan.

En annan fröätare som kameran riktades mot är större hackspett. Höll mig dock på avstånd för att inte störa honom i hans arbete i smedjan.

Försökte lyssna och spana efter svartmes vilken man brukar se och höra när man går längs vandringsleden. Det är faktiskt ganska länge sedan jag haft ögonen på denna en gång vanliga skogsmes som uppenbarligen inte är fullt så vanlig längre. Någon svartmes blev det inte den här gången och det krysset får jag således försöka åtgärda en annan dag.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar