Bara för att jag nyss startat en blogg-julkalender behöver jag väl inte avhålla mig från alldeles normala inlägg? Eftersom jag i söndags samlade ihop några observationer fortsätter jag presentera fynden. Del 1 i den serien hittas här och nu följer logiskt nog del 2.
Efter barkbiten med jordlöpar-larven gick jag vidare till trädgårdens enda gran. Det är ett litet och ständigt beskuret exemplar av arten Abies nordmanniana (Nordmannsgran) som hör till de sk. ädelgranarna med trubbiga barr.
Kvistar skakades försiktigt och ned på det medhavda plastlocket ramlade några små spindlar. Det var honor och hanar av någon liten täckvävar-sort. Föga förvånande eftersom täckvävarna är så oerhört vanliga och dessutom gärna uppehåller sig i samma typ av kvistar man så lätt och behändigt kan skaka ovanför ett lämpligt uppsamlingskärl. Den här spindeln hade jag ändå inte dokumenterat tidigare och det betyder att den heller inte fått leta sig ut på wärldens wida wäv genom den här bloggen.
Låt mig således få presentera barrmattvävaren - Obscuriphantes obscurus. Honan på bilden är knappt tre millimeter lång (kroppslängden), hennes bakkroppsteckning är åt det mörkare hållet men artens karakteristiska fläckmönster syns bra. Hanarna jag fick kika på var mer eller mindre helsvarta (förutom benen) vilket också är vanligt. Tyvärr fick jag inte till en skarp bild på någon av dem. De var temperaturen till trots (+1°C) ganska livliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar