Liten trädgårdsfågelrapport

Inte mycket fågel på den här bloggen längre.

Finns ingen plan med detta. Det blir som det blir liksom.

Donald J. Trump är besatt av "ratings". Vore jag det skulle jag skippa småkrypen och satsa helt på fåglar i stället. Noterar att besöken direkt blir fler så fort inläggen handlar om fåglar. 

Är det pga. alla småkrypen jag inte får plats på de finlandssvenska bloggtopplistorna?

Är småkryp så himla ointressanta?

Kan ett inlägg med fåglar ens rädda situationen?

Eller måste jag gira in på livstil, motion, inredning och kläder?

Frågorna hopar sig.

Medan jag funderar på svaren och mitt framtida bloggande kan jag i alla fall passa på att leverera en liten rapport gällande fågelsituationen här i trädgården.

Vintermatningen börjar vara över. Det var närmast snöstorm här för några dygn sedan och då fylldes fröautomaten på mer frekvent igen. Många fåglar blev lite extra angelägna om att hänga runt matningen när vintern nästan visade mera vinter än vad den mäktat med tidigare under säsongen.

Enstaka talgoxar och blåmesar huserar i grannskapet och de ska rimligen också vara i färd med att ha sina holkar inmutade. Tror vi har någonstans kring 13-15 holkar. Antalet mes-par är inte längre många. Av någon anledning har vi numera ofta bara ett par av vardera art.

Pilfinkarna är fortfarande den art som är numerärt störst av de bofasta arterna. 

Kajorna är i och för sig också många när de skockas. Men just nu verkar de riktigt stora samlingarna inte ske längre. De flesta kajorna har nog fullt upp med bobestyr de också.

Kvarterets skatpar bygger i ett buskage utanför tomtgränsen. 

Kråkorna verkar ha nytt bo på gång uppe i toppen av gårdens cembratall. 

Förra året blev kråkornas häckning märkt av tragedier då först den ena - förmodade - föräldern hittades död på marken nedan om boet och senare dog två av de tre ungarna. Den ena hittades bara enstaka kvarlevor av och den andra låg intakt rakt under boet. Visserligen är dödlighet bland fågelungar alltid stor. Men kråkorna i cembratallen har under flera års tid fått alla sina tre ungar åtminstone så långt som flygga.

Det slog mig nu att jag aldrig gjorde något inlägg om det då när det skedde 16.6.

Så en bild får det bli...

Måhända var det ändå till slut bara en förälder kvar och att det inte gick att föda upp hela kullen på tre hungriga ungar. Så kanske den andra vuxna kråkan som skymtades efter det första dödsfallet 22.3 inte riktigt var någon ny partner trots allt. Det lär vi aldrig få veta. Nu är kråkorna som sagt ändå på G igen och någon slags parbildning har sålunda ägt rum.

Turkduvorna syns med jämna mellanrum. Oftast är det för tillfället bara den ena. Man får förmoda att partnern försöker lägga två pinnar i kors vid en grenklyka i något träd. Turkduvor verkar vara katastrofalt dassiga på att bygga bon. Tycks inte hindra deras fortlevnad dock.

För ett par dagar sedan hade vi två steglitsar på besök. Det var andra gången de noterats i trädgården - om jag räknar de olika tillfällena runt nyår 2017-2018 som en gång. Fick inga bilder av dem. Nerviga fåglar det där. Så fort man rör sig utomhus försvinner de all världens väg och kommer inte tillbaka på evigheter. Åtminstone gäller det de steglitsar som besökt fågelmatningen på den här gården.

Koltrastar har synts från och till de senaste veckorna. Tror det är tre eller fyra olika individer. Åtminstone en hane och två olika honor.

En ensam rödhake knyckte omkring runt fågelmatningen senaste helg. Bemödade mig inte om att få bilder av den heller.

Gråsiskor har inte synts ofta den gångna vintern. Grönsiskor har inte visat sig än. Inte ens de vanligen vanliga grönfinkarna har varit vanliga som vanligt. De försvann ganska snart efter gårdskrysset i januari och troligen har de väl hittat tillräckligt med mat på annat håll denna osedvanligt milda vinter. Samma gäller domherrarna.

Vad som däremot sköljt in över trädgården är bofinkar.

De första kom för snart två veckor sedan och under senaste helg blev de bisarrt många. För ett par dagar sedan räknade jag till ca 60 st som var synliga och då rörde det sig säkerligen ytterligare 10-20 bofinkar in under de täta buskagen vi har i närheten av matningen.

Det har varit en klar övervikt av hanar och först nu under de senaste dagarna har honorna blivit så många att de tydligt märks. I dag var kanske antalet bofinkar nere på ca 20-30 st. Jag räknade aldrig.

En bergfink har observerats i bofinkflocken. Inga bilder på den.

Så småningom ska jag väl åter leta mig ut till Bådaviken för att se hur våren framskridit där. Kanske det blir fler fåglar då? 

Man vet aldrig. 

Men det brukar kunna bli så.