lördag 4 april 2020

I skogen 29.3. Del 2 - sträckspindel

Sträckspindel (släkte Tetragnatha) skakad ur det kvarvarande grenverket av en tall som legat omkullfallen ett antal år.

Spindeln är förstås ung och dessa är svåra - eller snarare/ofta omöjliga - att artbestämma medan de är små. Dess kroppslängd är ungefär 3 mm.

Rent habitatmässigt är Tetragnatha obtusa (pärlsträckspindel) och T. dearmata (fläcksträckspindel) de två sträckspindlar man främst förväntar sig hitta på platsen.

T. obtusa har ofta radiala kilformade mörka ränder ut mot kanten på carapax och dessutom en karakteristisk mörk triangel fram över huvudet. Se t.ex. denna individ fotograferad i augusti 2016. Hur konsekvent dessa karaktärer uppträder på riktigt unga exemplar och hur de eventuellt förändras låter jag vara osagt. Det tycks råda lite olika åsikter bland spindelexpertisen kring hur det förhåller sig. Jag ska därför inte heller själv sitta och konstruera någon form av slutsats.

Spindeln på bilderna har alltså mera fläcksträckspindel-känsla över sig. Det är förstås ingen artbestämning.

Dessutom...
Skulle den vara fyndad längre söderut kunde man också fundera på T. nigrita (sotsträckspindel). Det går trots det förstås inte heller att helt räkna bort den. Man vet ju aldrig.

Våra övriga sträckspindlar torde rimligen ändå gå att avfärda - även om det antagligen också är med betoning på en osäker grad av ordet rimligen.

Så jag får helt enkelt gå dit igen och hitta samma spindel för ny bedömning när den är vuxen.

Eller... mer allvarligt... egentligen borde man snarare föda upp ett flertal dylika sträckspindelynglingar till vuxen ålder för att få grepp om hur de förändras med ålder och om det alls finns minsta chans att hitta några som helst ledtrådar som kunde leda till kvalificerade artgissningar av unga exemplar.

Som sagt. Rent officiellt stannar det alltså vid Tetragnatha sp.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar