Trädgården 7.6. Brun ögonknäppare

Brun ögonknäppare Denticollis linearis. 

I samband med ett fynd förra sommaren skrev jag några rader om den.

I våras hittade jag en larv.

Trädgården 7.6. Trypoxylon sp.

Kvarterets spindlar får akta sig. Några rovsteklar i släktet Trypoxylon ser ut att förra året ha anlagt bo i stekelhotellet. Det gick mig förbi senaste sommar.

Bildens stekel är en hane och flera sådana kretsade runt hotellets hål i väntan på honornas kläckning. Eftersom bilden togs för en månad sedan kan jag meddela att honor sedan dess setts inleda nytt bobygge och även komma "hem" med små spindelbyten.

Art kommer man inte fram till utan att ha stekeln under mikroskop/stereolupp. 

 

Trädgården 7.6. Flugbaggar

Flugbaggar (fam. Cantharidae) tog jag en hel del bilder av när jag inledde makrofotograferandet i fält för drygt elva år sedan. Orsaken var god tillgång på motiv, inte allt för små samt relativt orädda. 

Cantharis obscura (ovan) är en av standardskalbaggarna i trädgården under juni månad.

Cantharis livida ser jag lite mer sällan och det visade sig nu att jag inte verkar ha någon tidigare dokumentation av arten. Finns lite bristfälliga gamla bilder med misstänkt C. livida men bakersta benparet ser inte tillräckligt mörkt ut från yttre lårbenet och ut mot foten.

Cantharis nigricans är i alla fall härmed nytt bekräftat artkryss för trädgården. 

Trädgården 2.6. Spjutflickslända

Inte så ofta trollsländor gästar trädgården men det händer. Det är trots allt endast 70 meter till älven.

Oftast flyger de bara förbi och jag har inga tidigare dokumentationer av dem från just trädgården.

2.6 landade en spjutflickslända Coenagrion hastulatum (hona) tillfälligt på ett liljeblad precis när jag spanade efter småkryp i liljerabatten. Hann få en avståndsdokumentation innan hon drog vidare.

En av de vanligaste trollsländorna på många håll här i centrala och norra Norden. Längre söderut har populationen minskat drastiskt och den är numera rödlistad på många håll i Europa. Under perioden 2001 - 2010 minskade den t.ex. med drygt 70% i Nederländerna.

Försurning, övergödning, igenväxning och uttorkning nämns som primära faktorer (se ref.)

När det kommer till evertebraternas minskning handlar det inte alltid om minskad biodiversitet, utan även om att de vanligaste arterna (som kanske forfarande är vanligast) har minskat ordentligt. 

Dvs. biomassan minskar. Det i sin tur har stora effekter på ekosystemen och märks bl.a. på många fågelpopulationer.

På "min" breddgrad är minskningarna i form av generell trend kanske än så länge inte märkbara. Det finns mig veterligen inte heller någon långtidsstudie som belyser eventuella skiftningar häromkring.

De flesta insektpopulationer är känsliga för kortsiktiga populationsreglerande faktorer. Vädret under deras olika utvecklingsstadier är t.ex. en stark påverkare som gör att det kan bli rejäl fluktuation. Sådana kortsiktiga händelser är inte oroväckande eftersom de flesta insekterna har stark reproduktionsförmåga när tillfälle ges och därmed snabbt kan återhämta sig.

Exempelvis den här sommaren har lokalt hittills bjudit på märkbart liten mängd av ganska många olika arter. Här kan det bl.a noteras genom antalet insekter som "fastnar" i trädgårdens växthus. Lång och knepig vinter i kombination med snabb omställning till hög värme och torka i maj kan ha orsakat ett och annat tapp i flera populationer. Med mer "normaliserad" årstidsrytm kan det mesta vara återställt nästa sommar.

Det stora problemet är den observerade större minskningstrenden över de senaste decennierna. Då handlar det alltså om faktorer som är något helt annat än väderförhållanden våra insekter är anpassade för och det handlar även om andra påverkare än enbart väder.

Referens:

Billqvist, M; Andersson, D & Bergendorff, C. 2019

Nordens trollsländor

Avium förlag

Trädgården 2.6. Clusiodes apicalis/pictipes

Efter hemkomsten från Bådaviken (se raden av föregående inlägg) gick jag ett varv med kameran i trädgården.

Här var också en Clusiodes apicalis snedstreck pictipes. Hona även detta. 

Se mer om varför jag skrev "också" i länken i ordet också.

Bådaviken 2.6. Del 8 - Oncopsis sp.

I skrivande stund finns 24 635 insekter på Finlands artlista och rent procentuellt är det inte många kryss i rutorna på min egen artlista. Inser att det kommer ta sin tid innan jag är klar här och det är dags att åka på safari till, låt säga, Belize och börja kryssa av arterna där.

Det här kunde vara ett nytt artkryss men är det inte på grund av ett par faktorer.

Jag sett dem många gånger. De är vanliga. Dokumentation och närmare "koll" har det oaktat uteblivit.

Nymfen, tillhörande familjen dvärgstritar (Cicadellidae), är problematisk beträffande artbestämning.

Genom Anders Delander - tack! - nås släktet Oncopsis men därefter är det stopp. 

Flera av arterna går inte att artbestämma på habitus ens när de är vuxna. Inbördes färgvariationer och inga specifika diagnostiska karaktärer gör det hela hopplöst. Genitaliepreparation krävs.

I Finland finns åtta arter. Några av dem kan väl uteslutas på basis av miljö och geografi, men med tanke på artbestämningssvårigheterna går det inte att dra stora växlar på existerande observationer.

Huvudmisstanken är främst på O. flavicollis och O. subangulata. De är båda på björk vilket även den fotograferade är... om än en död liggande stam. Vågar dock inte utesluta andra heller.

Dvärgstritarna är många.

323 arter i landet.

Många av dem är riktigt vackra.

Varför har jag inte koncentrerat mig på dem någon gång?

Eller stritar (underordning Auchenorrhyncha) överlag? 

Vad är det förresten som sticker upp vid fågelbajset till höger? Noterade det först när jag gick genom bildmaterialet hemma.

Alla dessa frågor!

Bådaviken 2.6. Del 7 - Finglansstekel

Finglansstekeln (Fam. Eulophidae) på bilden blev lite av "bifångst" i samband med span på annat.

Det är en två millimeter liten stekel som snabbt drog sin kos direkt efter ljusduschen från kamerablixten. Det var också en så pass aktiv individ att det hade varit närmast omöjligt att få vettig bild vilket dessutom hade krävt byte till annat objektiv.

Eftersom jag har så få finsteklar på bloggen får den komma med ändå. 

Tack till Bob Zuparko för bekräftelse på Eulophidae och tack till Koorosh Mccormack som ser släktena Chrysocharis eller Achrysocharoides som möjliga taxonomiska hemvistsalternativ!

Ett gammalt (2018) inlägg med insamlad Eulophid i släktet Chrysocharis (C. pubicornis) finns här.

Redigering 4.7.2024: Koorosh Mccormack återkom med en misstanke om att det kan vara Chrysocharis pentheus, en vanlig art som har denna färgsättning i sitt metalliska skimmer samt ben. Likt andra arter i släktet parasiterar C. pentheus på bladminerare men har en så pass bred värdartspalett att det ändå inte betyder något beträffande artbestämningsfrågan. Dessutom har jag knappt ens petat i områdets bladminerarfauna och har i princip noll koll på den. Inga ledtrådar där alltså.

Bådaviken 2.6. Del 6 - Clusiodes apicalis/pictipes

Svängflugorna (fam. Sepsidae) är små men hamnar tidvis ändå i blickfånget tack vare hanarnas speldans som inbegriper ett intensivt vevande med vingarna.

Motsvarande aktivitet ses hos träflugor (Clusiidae) men då inte på blad, som hos svängflugorna, utan på död ved där de lever i larvstadiet.

Här en representant för dessa träflugor. Den befinner sig på en av Bådavikens många döda björkar.

Arten är antingen Clusiodes apicalis eller C. pictipes.

Tack till Viktor Nilsson-Örtman för vägledning angående skillnaderna arterna emellan.

Eller snarare icke-skillnaderna när det handlar om honorna vilket det gör i det här fallet.

Om inte om vore om hade det här varit en hane och då hade art kunnat bestämmas.

Notera det foretiska kvalstret på vänstra vingens alula. Jag lyckas inte avgöra om det är något Mesostigmata-kvalster, vilket jag tror, eller om det kan tänkas tillhöra hornskvalstren (Oribatida)... vilket jag tror mindre på men inte vågar utesluta.

2022 tolkades denna träfluga som C. apicalis. C. pictipes fanns av någon anledning inte med i ekvationen då. 

C. apicalis/pictipes är alltså påträffad även i trädgården. Motsvarande osäkerhet bör appliceras på den honan.