Den som följt med den här bloggen lär väl kanske ha koll på att svampar också har sin rättmätiga plats på utgångspunkten. Särskilt många har det ändå inte blivit hittills. Men nu är det i alla fall dags igen.
Här hemma i utgångspunktens epicentrum, kan man nämligen just nu hitta toppmurkla - Morchella sp. Jag slänger inte in något specifikt artnamn på den här. Det är antagligen M. elata eller M. conica. Vissa tycks hänföra dem till samma art - alltså så att conica är synonym till elata, medan andra håller dem som skilda arter. Kunde förstås också skriva Morchella cf.elata.
Hur som helst...
Toppmurklor är inte giftiga men rekommendationen är ändå att man - ifall man absolut tänkt äta dem - förväller dem på samma sätt som stenmurklorna. Detta som en ren säkerhetsåtgärd eftersom murklorna varierar en del i form och utseende - vilket kan leda till förväxlingsrisk. Det här är dock helt klart en toppmurkla.
Toppmurklor anses tydligen inte vara särskilt speciella som matsvampar. Smaken sägs variera en hel del. Här äts dock ingen toppmurkla. Den får släppa sina sporer i fred. Murklan är högst antagligen saprotrof (lever av dött, organiskt material) på/i våra gamla och sakteliga döende äppelträd. De (träden) lever troligen ändå kvar många år än. Det får de gärna göra trots angrepp av allehanda svampar och annat. Dels är de oerhört vackra och dels är det bara till fördel för biodiversiteten.
Toppmurklor kan dyka upp i rabatter om man har täckt den med flis eller bark. Den går att odla med nedgrävt tidningspapper (det går åt mycket!).
SvaraRaderaBark har jag förstått att de gillar. Är det cellulosan i tidningspappret som de äter?
SvaraRaderaFaktum är att en del av marken är täckt med tidningspapper (under) och kvisthack (ovanpå), men det är så pass nytt att det knappast tjänar som svampföda - än.
Murklorna har funnits under äppelträden i åtminstone 15 år - säkerligen längre. Fruktkroppar har inte påträffats varje år (ibland med många års mellanrum) men det kan säkert också bara ha att göra med att vi inte råkat få ögonen på dem.
De kan bryta ned både cellulosa och lignin, men om man skall försöka odla så är det inte så lätt att kontrollera bildandet av fruktkroppar som det är hos många vedlevande svampar som t ex Shiitake, Pioppino eller Korallticka.
SvaraRaderahttp://botit.botany.wisc.edu/toms_fungi/morel.html
Tack för länken!
SvaraRaderaMycket läsvärt. Har bara ögnat genom än så länge men kikar noggrannare så snabbt tillfälle ges.
Igår hade fruktkroppen mörknat. Egentligen borde jag väl också försöka se om den hyser några småkryp - och i så fall vilka. Det är så mycket man "borde".