För någon vecka sedan fick jag hem en länge efterlängtad mojäng - nämligen en kajak. Det är fråga om en något specialiserad kajak, vilken kan framdrivas med benen via ett slags pedalsystem kopplat till två fenor undertill. Några ord, några bilder och lite "film" finns via länken här ovan.
Första vändan gick norrut från Andra sjön (Nykarleby) och till det sk. älvdeltat utanför mynningen. På vägen tillbaka till andra sjön körde jag in bland en liten grupp dvärgmåsar som jagade insekter vid (och en bit ovanför) vattenytan. Det var en del dagsländor som fladdrade omkring. Kamera hade jag inte med. Hela rundan handlade främst om att bekanta mig med kajaken.
På onsdagskvällen packade jag ner en del kameror och begav mig åter ut. Den här gången var det i första hand för ägna mig åt ett arbetsrelaterat projekt. När skymningen stoppade det arbetet letade jag mig vidare till den där platsen var jag tidigare påträffade dvärgmåsarna.
På avstånd såg jag en grupp på ca 20 vita fåglar som var i full färd med aftonjakt. Men jag noterade också snabbt att allihopa var tärnor. Nåväl. Silvertärnor jagade också tillsammans med dvärgmåsarna vid det första tillfället, så jag trampade - "peddlade" - i riktning mot fåglarna. Det kunde ju trots allt dyka upp några måsar.
Silvertärnorna jagade småfisk vid ytan och de snappade efter dagsländor samt eventuella andra insekter en bit upp i luften. Några dvärgmåsar syntes inte.
Vinden var närmast obefintlig och vattenytan i stort sett blank mitt ute på fjärden. Jag peddlade upp mot det ynkliga lilla vinddraget som ändå kunde skönjas och hade tärnorna på läsidan varpå jag lät kajaken driva sakta - alltså oerhört sakta - genom gruppen av jagande fåglar. De brydde sig inte nämnvärt i min närvaro och jagade oförtrutet vidare.
Mest spanade jag efter de fladdriga och riktnings-instabila dvärgmåsarna. Ingen dvärgmås så långt ögat nådde. Små grupper av gråtrutar och skrattmåsar kom flygande från fastlandet och ut mot Storgrundet. I övrigt var det mest bara lugnt.
Vid några tillfällen har jag här på bloggen låtit meddela att jag inte riktigt hör till dem som aktivt samlar fågelobservationer - dvs. "bongar" (finlandism för kryssa). Jag är alltså ytterst sällan ute för att se något specifikt eller för att komplettera en krysslista. Därför har jag också ett antal lokalt förekommande fåglar som de facto fastnat på min näthinna relativt sällan. Dvärgmås hör till de fåglarna. Jag har visserligen sett dvärgmås men bara vid ett fåtal enstaka tillfällen. De finns helt enkelt inte på de platser jag normalt har rört mig och jag åker ju ytterst sällan till en specifik plats bara för att se en specifik fågel.
Nu tänkte jag att det passade ypperligt att få sitta på vattenytan i kajaken och sakteliga driva fram över det spegelblanka vattnet samtidigt som jag skulle få betrakta de vackra måsarna på nära håll och under en längre stund.
Jag gjorde vissa delar av det tänkta - drev sakta och betraktade. Men det var bara silvertärnorna som spänstade runt i solnedgångsfärgerna.
Gott så - i och för sig. För det var onekligen njutbart på alla sätt.
Dvärgmåsarna jagade tydligen på annat håll den här kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar