Vi har ett antal olika locke-spindlar här i landet. Jag har inte läst in mig på hur många och jag har än mindre koll på hur många av dessa som kan påträffas i Österbotten.
Det enda jag vet är att den här bloggen hittills innehåller två olika arter - och två olika släkten fördelade i varsin locke-familj.
Bildens locke heter Mitopus morio (sadellocke) och det är en representant i familjen Phalangiidae (långbenslockar). Detta inlägg ändrar inte bloggens locke-statisik eftersom arten redan finns här sedan tidigare.
Vid en första anblick är M. morio gruvligt knepig att skilja från Phalangium opilio (hornlocke). Kommer man åt att se locken ur samma vinkel som på bilden torde man dock få relativt goda chanser att göra korrekt bestämning. Längst framme, i mitten, precis under framkanten på carapax, ska det hos P. opilio finnas två tydliga små taggar. Dessa får hornlocken att påminna vagt om Max Schrecks sminkning som greve Orlock i den klassiska skräckfilmen Nosferatu.
Jag försäkrar dock att hornlocken absolut inte suktar efter ditt blod. Däremot får förstås lockespindlarna (och flera andra småkryp) finna sig i att drabbas av kroppsvätskesugande kvalster. Tror det är Leptus beroni eller åtminstone något närbesläktat som sadellocken här ovan får dras med.
Edit: Jag har i flera fall benämnt M. morio hedlocke på svenska - bl.a tidigare i det här numera editerade inlägget. Hedlocke är en synonym och det officiella svenska namnet är alltså sadellocke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar