Ute i spårsnön

Tog mig i kragen och släpade ut mig själv på en sådan där typisk liten skogsrunda nordväst om stan.

Fram tills för ett par år sedan kunde man se en hel del spår av skogshöns på de ställen jag idag rörde mig. Järpe, orre och någon enstaka tjäder brukar lämna avtryck efter sig. Nu har det varit lössnö flera dagar i sträck och spåren i skogen har ackumulerats under många dygn. En räv hade hittat - eller försökte hitta - något intressant under nämnda snö. Efter grävandet hade den skrapat bark av en liten tall. Måhända sträckte den på sig och "vässte" klorna.

Spår från harar och smågnagare syntes också överallt. Men skogshönsen har inte varit ute på vandring i snön. Vart har de tagit vägen? Håkan Eklund hade en mycket intressant krönika i dagens Vasablad. Hoppas han väcker tankar hos folk.

När standardrundan i skogen var klar styrde jag mot Bådaviken. Efter ett långt uppehåll är det kul att åka dit ut trots att man vet att det högst troligen inte är några fåglar på plats. Ladan här ovan är det man får rakt framför sig när man girat in på Djupstensvägen.

Jag cyklade dock onödigt ovarsamt ut på Djupstensvägen. Borde ha förstått att ta det lite lugnt med tanke på vad som kan finnas ute på åkern. Nu överraskade jag både mig själv och rådjuren, som givetvis omedelbart tog till sjappen när de hade stirrat klart.

Spårsnön har som sagt varit prima ett antal dagar. Av det kan man konstatera att den här vintern är rik på smådjur. Hermelin (ovan), småvessla och diverse smågnagare av flera olika modeller letar sig fram under dygnets mörkare timmar. Det myckna antalet torde ju borga för ett gott uggleår också.

Skogsharen är förstås också på plats. Jag fick även ögonen på en sådan men hann inte rikta kameran.

Som sagt. Smågnagare... Måhända skogsmus?

Några mårdhundar är också vakna. De är ju normalt annars i ide under vintern.