Lucka 5

"A. viatica" står det med handskriven text på lappen som tillhör stekeln i dagens lucka. Att det är en hona är också markerat.

A. viatica står för Ammophila viatica. Det är ett vetenskapligt namn som inte längre är i bruk.  Den tillhör familjen Sphecidae (grävsteklar) och underfamiljen Ammophilinae. Den ingick som sagt tidigare släktet Ammophila men släktskapet är inte fullt så nära och de har plockats ut ur den gemenskapen. Det här är inget ovanligt bland insekter. Sedan Linnés system togs i bruk har massor av organismer bytt namn - ofta i flera omgångar - vartefter man tydligare fått möjligheten att studera djuren mer ingående. Den här stekeln har också gått under släktnamnet Sphex och haft ett flertal olika artnamn. Sådant har ofta att göra med att en viss organism ungefär samtidigt beskrivits och namngetts av olika auktorer. Internet och snabba förbindelser fanns inte i Europa på 1700 och 1800-talen. 

Vad heter då A. viatica nu för tiden? Jo den lystrar till namnet Podalonia hirsuta. Något svenskt namn verkar den inte ha fått (än). P. hirsuta är en stor stekel. Helt i klass med getingar, även om den är aningen mer spenslig. Tyvärr har samlingens exemplar tappat sin bakkropp i något skede. Stekeln har en synnerligen smal och relativt lång (jämfört med getingar) midja. Bakom den svarta midjan är bakkroppen ganska kraftigt röd-orange medan bakersta halvan igen går i svart.

Grävsteklarnas namn avslöjar var de har sina bohålor. I sandig torr mark gräver de sina tunnlar till vilka de baxar stora fjärilslarver. Fjärilslarverna är förstås bedövade. Med byteslarven väl nere i boet lägger stekeln sitt ägg varpå den egna larven har ett rejält matpaket att föda upp sig med. Långa taggiga ben och rejält utdragna käkar (skymtas på sista bilden) är perfekta verktyg när de stora larverna ska hanteras och flyttas. Vuxna grävsteklar äter egentligen nästan bara nektar och honungsdagg.

Jag hade fel när jag tidigare skrev att det inte finns några uppgifter kring tid och plats för denna samling. På undersidan av lappen med artnamnet finns ett slags datum och en fångstplats noterat. Sökte sedan på undersidan av andra lappar men de var tomma och det här verkar vara allt man kan utgå från. Rätta mig om jag har fel i min tolkning att det rör sig om maj 1939. Men vad står "Gr." för och vad står skrivet efter "På"?

Med sina långa stela hår var det här en ohemult svårstädad rackare. Men lite damm får ändå finnas kvar.

Edit: Kul sammanträffande... I fjolårets julkalender (med nedslag i bokhyllan) hade jag 19.12 lagt in ett bokverk vars uppslag på bild var från en artikel om grävsteklar. På nämnda uppslag arbetar en "Psammophila viatica" med en fjärilslarv. Det rör sig alltså om samma stekel. Släktnamnet Psammophila tycks inte ha varit långlivat. På bilderna kan man skymta hur stor larven faktiskt är i förhållande till stekeln.