Trädgården 26.5. Gul solblomfluga

Vad jag inledningsvis kunde notera var att allt pekade på alldeles ordinär gul solblomfluga Syrphus ribesii.

Men helhetskänslan kändes inte klockren. Flugan är liksom överlag aningen mörk och t.ex. ansiktsknölen ser något mer markerad ut än vad man vanligen uppfattar att den är hos släktet. Men om jag inte gör någon pinsam och uppenbar miss är det ändå gul solblomfluga. Måhända är den inte så ljusgul som de ofta är eftersom den uppenbarligen nyss kommit ur puppan. Vet inte om färgtonerna beror på det, men kanske.

 

Trädgården 26.5. Hydrophoria linogrisea (?)

Om jag inte dummat mig helt och hållet är det här Hydrophoria linogrisea (fam. blomsterflugor, Anthomyidae). Huvudsakliga förväxlingsrisken är H. lancifer som dock har mörka ben.

Missade mig med skärpan i lateralbilden och fick ingen ny chans.

Uppdatering 12.7: H. linogrisea är bekräftat av Johan Ennerfelt. Stort tack!

Trädgården 26.5. Grågul månmätare

Det blev ingen bild av fjärilen med ovansidan av vingarna synliga. Det kan i och för sig vara typiskt när det gäller grågul månmätare Selenia dentaria eftersom de ofta sitter med vingarna sammanpressade.

Den påträffades i ett av trädgårdens växthus och fördes ut efter fotograferingen.

Larverna lever på en hel rad olika lövträd av vilka många finns till förfogande i trädgården.

 

Trädgården 26.5. Hällhoppspindel

Klart man hämtar kameran när man plötsligt noterar en hällhoppspindelhane på farstukvistens innervägg.

Hällhoppspindel Pseudeuophrys erratica tenderar jag hitta på en del av husväggarna. De letar sig gärna in ibland men verkar hitta ut igen. 

Det är dock några år sedan jag senast såg och dokumenterade någon av dem.

En kort stund efter fotograferingen av hanen ovan fyndade jag en till på gårdsekens stam.

Det blev några fotografier av den spindeln också.

Rågårdsskatan, Fäboda 25.5.

I april 2023 gjorde jag ett inlägg om det då relativt färska utkikstornet på Rågårdsskatan i Fäboda, Jakobstad. Orsaken till mitt besök den gången handlade primärt om planeringen av de infoskyltar som Jakobstadsnejdens Natur r.f. skulle låta göra. Jag är alltså aningen insyltad i föreningen.

Nu, drygt ett år senare, är de klara och monterade. Arbetet har av olika anledningar dragit ut på tiden men så är också den absoluta majoriteten av allt material på skyltarna nyproducerat.

Illustrationer, karta och layout har Juha Ilkka stått för och om jag jämför med motsvarande tavlor i utkiks-/fågel-torn jag besökt upplever jag infoskyltarna som synnerligen högklassiga, snygga och informationsrika. Lilla skylten ovan är t.ex. inventeringsresultaten av skärgårdsfåglar under åren 2011, 2015 och 2020 vilket även ger rådande populationstrender för respektive art.

Runt om finns mindre skyltar med de mest typiska arterna för området.

En del av tavlorna är monterade i tornets övre del. Det gäller främst arter som vanligen, eller bäst, ses från den positionen i tornet. Här finns ändå skäl att eventuellt fundera över att ändå flytta ner dem till nedre delen av tornet som är tillgängligt även för rörelsehindrade.

Tillägg: Dubbletter monterades kort efteråt så att alla tavlorna är tillgängliga på nedre våningen.

Donatorer och sponsorer för utkikstornet och dess infoskyltar är UPM Jakobstad, Pedersörenejdens Andelsbank samt Otto A. Malms donationsfond.

Enligt uppgift är tornet välbesökt.

Självfallet hade jag med mig en kamera också. Den fick jag dock inte fram när en blåhake (hona eller ung hane) hoppade omkring på strandklipporna framför tornet. Just då höll jag i en skruvdragare.

Men när tavlorna var monterade grävde jag upp kameran ur sin väska och riktade den förstrött mot de få fåglar som kunde skymtas den dagen. 

Skymtas var ordet. 

Det var nämligen oerhört dimmigt.

Ett småskrakspar drev omkring på ordentligt avstånd och under en kort stund när dimman lättade en aning tryckte jag av några exponeringar.

Därefter blev det bara en fiskmås och en bofink. 

Sedan åkte jag hem.

Trädgården 19.5. Bryggspindel

Husets källare innehåller mängder av bryggspindel Metellina merianae. Bara vid ingången finns för närvarande tre stycken stora honor. Det slog mig att jag inte tagit bilder av bryggspindlarna på många år och gjorde därmed något åt saken. Många år visade sig vara fem år.

De är fortfarande likadana som de var då när det senast begav sig.

Trädgården 18.5. Vinbärsfuks

Bloggpremiär för vinbärsfuks Polygonia c-album.

Ännu ett exempel på högst vanliga arter som av en eller annan anledning lyst med sin frånvaro på den här bloggen.

Larverna hittas på ett flertal olika växter. Många av dessa finns i trädgården men det oaktat har jag ännu ingen larvobservation gjord i själva trädgården. Vuxna fjärilar har jag sett fladdra förbi endast vid enstaka tillfällen och det här var första gången jag kunde få en på bild.

Fjärilen hade förirrat sig in i ett av trädgårdens växthus och blev dokumenterad i samband med räddningsoperationen.

Bådaviken 18.5. Del 12 - Marmorglansvivel

Nej... det var ytterligare en marmorglansvivel Polydrusus tereticollis... fick jag konstatera.

Förväxlingsrisken alglansvivel P. fulvicornis skulle jag gärna ha ett bekräftat kryss på.

Arttillhörigheten hos dessa två misstänkta alglansvivlar hyser jag fortfarande osäkerhet kring. Halsskölden ser aningen "knölig" ut vilket skulle indikera att det är arten i fråga. Men är den tillräckligt knölig?

Bådaviken 18.5. Del 11 - Sotägg

Sotägg Reticularia lycoperdon med en bredd på närmare 10 cm och därmed ett av de största jag noterat i Bådaviken.

Det yttre höljet är på bristningsgränsen och vartefter det rämnar exponeras den bruna sporsamlingen.

 

Bådaviken 18.5. Del 10 - Fjortonfläckig lövpiga

Fjortonfläckig lövpiga Calvia quatuordecimguttata. 

Är det måhända dessa två lövpigors avkomma?

 

Bådaviken 18.5. Del 9 - Alplattnos

Varje gång ögonen lokaliserar en plattnos (fam Anthribidae, plattnosvivlar) tänds hoppet om någon av de rödlistade arterna. 

Storplattnos Platyrhinus resinosus (NT) är högst på önskelistan.

En annan är björkplattnos Gonotropis dorsalis (NT). 

Men rönnplattnos G. gibbosa som ännu inte är med på Finlands artlista är de facto kryssad. Jag har varit på väg att fråga Luomus om införandet av arten på laji.fi men inte kommit till skott. Det kanske ordnar sig nu när jag påminns om saken. Rönnplattnos urskiljdes som egen art från björkplattnos för inte så många år sedan. Den ena av Luomus egna exempelbilder på björkplattnos visar en Gonotropis med ryggteckning i enlighet med just rönnplattnos.

Som så ofta när hopp tänds släcks det också. 

Den upptäckta plattnosen var en högst ordinär alplattnos Platystomos albinus.

Det är väl i och för sig inte heller så illa även om den inte är rödlistad.

Alplattnos lever i larvstadiet på svampar i släktet Daldinia, skiktdynor.

Bilderna ovan är enkla fältbilder och bilderna nedan är fokusstackade av några enstaka (4-6) exponeringar.

Bådaviken 18.5. Del 8 - Tidiglocke

Tidiglocke Rilaena triangularis kryssades och dokumenterades på Frill 11.5.

Härmed är den även på artlistan för Bådaviken.

Det här är en hona.

Bådaviken 18.5. Del 7 - Dictyna sp.

Eftersom jag inte förstår att skämmas angående publicering av dåliga bilder och/eller bristfälligt material kommer här än en gång ett exempel på bådadera.

Spindeln är en hane i släktet Dictyna (fam. Dictynidae, kardarspindlar).

Fler och bättre bilder kunde sannolikt ha hjälpt till för att få reda på om det är enkardarspindel D. pusilla eller stamkardarspindeol D. uncinata. Palperna borde helt enkelt ses i lite fler vinklar för enskilda detaljer. Den i nedre bilden synliga palptaggens längd är bl.a. ett exempel på sådan detalj vilken inte är tillräckligt tydlig i fotografiet.

Den generella mörkheten kunde kanske tala för stamkardarspindel men den karaktären ska nog inte ses som diagnostisk.

Bådaviken 18.5. Del 6 - Hasselvårmal

Namnet hasselvårmal är kanske aningen vilseledande med tanke på att björk, avenbok och lind är dess föda i larvstadiet. I Bådaviken är det således förstås björkar som gäller.

Semioscopis avellanella heter den på vetenskapiska.

Bådaviken 18.5. Del 5 - Lavsnabblöpare

Vad vore en inläggsserie från Bådaviken utan lavsnabblöpare?

Ofullständig!

I det här inlägget skrev jag några rader om varför jag konstant spanar efter dem.

Honan ovan är som synes rejält sliten. Hon torde vara i subadult stadium och har så varit sedan senaste höst. Det är alltså egentligen kostymen som slitits under lång tid. Bakkroppen är relativt stor och, om min tolkning av hennes åldersstadium är korrekt, således fylld av mat. 

Alla andra lavsnabblöparna jag fick korn på var fräscha. Ett par öms hittades också. Det ser alltså ut som om de i år uppnått vuxen ålder i mitten av maj. Tidigare har mina första observationer av vuxna individer skett i slutet av maj. Äggstinna honor är dokumenterade under andra halvan av juni.

En enda hane fick jag ögonen på. Givetvis fanns med säkerhet fler någonstans på stammarna i närheten av honorna. 

Lavsnabblöparna förlitar sig vanligen på sitt kamouflage och blir lätta att fotografera. Men de vuxna hanarna tar nästan alltid till benen och kilar toksnabbt över till andra sidan stammen så fort man närmar sig. Jag närmade mig med försiktighet och långsamhet men kom aldrig i närheten av tillräckligt nära ens för avståndsdokumentation.

Däremot gjorde jag för ovanlighetens skull en fokusstackning på en av honorna (nedan). Det är bara fyra bilder och ett av stegen är lite för långt. Därav ett litet "hål" med oskärpa centralt i stackningen och på motivet.