Silltruten verkar de senaste åren ha ökat något ute vid Atlantkusten, men i Östersjön för den fortfarande en allt mer tynande tillvaro. Lokalt här på finska sidan av Kvarken finns ett antal ståndaktiga kolonier som hankar sig fram.
I skrivande stund har jag inte siffror på den långsiktiga trenden och får lov att återkomma till det i något senare skede.
Som redan nämndes i föregående inlägg blev 2019 ingen bra häckningssäsong för silltrutarna i de lokala undersökta kolonierna. Högvatten med en del hård blåst sabbade många bon med ägg i inledningen av häckningen. En del av paren vars häckning då avbröts började om och fick ungar senare. Men någon riktig kompensation blev det ändå inte.
En del ungar blev förstås flygga ändå. Men många var de inte. Några av dem kunde observeras under gömslesittningen i slutet av juli (då dessa bilder är tagna). Tyvärr var ingen av dem inom vettigt kameraräckhåll men läsringarna kunde tydas via tubkikare och därmed fick vi en bild av vilka par som lyckats föda upp ungar till (närapå) flygg ålder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar