Här följer ytterligare lite arkivmaterial. Bilderna är gamla men kunde onekligen vara tagna idag. Vår fågelmatning slår nämligen - precis i detta nu - rekord i antal besökande gulsparvar för denna vinter. Två st.
Annat var det förr i tiden. T.ex. fjolårsvintern då ganska stora flockar ibland stannade till och kollade läget. Den här fågelmatarsäsongen är förvisso inte över än så det är givetvis goda chanser att få se fler av dessa fältsparvar.
Gulsparven - Emberiza citrinella - uppvisar en hel del variationer i fjäderdräkten. Beroende på kön och ålder går färgteckningen i lite olika riktningar och med olika intensitet hos färgfälten. Speciellt är inslaget av de rödaktiga tonerna varierande och om individerna med extra varma färger sitter med det gula bortvänt kan man för ett ögonblick nästan förledas tro att det är någon annan art. De två bifogade bilderna illustrerar dock inte den saken i någon högre grad.
Edit: Det blev rena gulsparvskaoset under eftermiddagen. Då trängdes hela sju stycken runt matningen.
Fältsparvar överlag tenderar minska i antal. Gulsparven likaså men ännu inte i någon alarmerande grad. Dessutom är populationen fortfarande hyfsat stor. De största smällarna tog fältsparvarna under de årtionden då våra odlingar sköttes medelst riktigt häftiga bekämpningsmedel. Men dagens sk. cocktail av ämnen ute i naturen är också ett frågetecken. De produkter som nu nyttjas på åkrarna är mer specialiserade och "konstruerade". Icke desto mindre så kommer de att påverka flora och fauna på ett eller annat sätt. T.ex. påtalas ju riskerna med att pollinerarna (bin, humlor, etc.) tar skada och riskerar slås ut. Rapporter om massdöd förekommer på olika håll. Den saken är väl inte riktigt utredd än. Bl.a. Alex Wild (entomologist - och bloggare) som i övrigt är väldigt oroad över vissa insekters minskning, har hävdat att bidöden inte är särskilt alarmerande - eller snarare att det inte är en ovanlighet med omfattande bidöd men att det nu varit lite av en nyhetsgrej.
Hur som helst har nog miljöarbetarna goda skäl att fortsätta spana minutiöst efter tecken som kan tyda på framtida ekologiska bekymmer. Risken finns att man ropar "vargen kommer" lite väl ofta men när vi inte exakt kan säga om - och i så fall var - en ekologisk brytpunkt (dvs. när något ekosystem kollapsar) finns, är nog försiktighet en dygd. Annars riskerar vi rycka mattan under oss själva. Det har redan hänt på väldigt många håll i världen och i slutändan är det människor som får lida. Det om något borde vara det uppenbara skälet att också måna om miljön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar