Prispallen

Jag ger härmed efter en smula och listar topp-tre på en enda gång.

3. Fracking och mineraljakt
Jakten på resurser fortsätter. Den är en förutsättning för vår levnadsstandard - utgår vi ifrån. Frågan är väl vad som verkligen är levnadsstandard. Människor bosatta i närheten av vissa former av gruvdrift är kanske inte alltid benägna att hålla med om att det är trevligt att byta närmiljöns hälsa mot en surfplatta.
Fracking är populärbenämningen på en metod att pressa vätska ner i marken för att komma åt naturgas. Vätskan som pressas ut i marken är belamrad med allehanda ämnen som är rent av hyperskadliga. Gruvdriften efter gas och mineraler lämnar oerhörda ärr på jordklotet. 

Vi bör spara papper, vi bör inte kopiera så mycket och det är bättre för miljön ifall vi håller kvar alla dokument som ettor och nollor inom de digitala manickernas skal. Men de digitala manickerna ska också tillverkas. Vid en jämförelse mellan en läsplatta och pappersböcker har man räknat ut att läsplattan motsvarar någonstans mellan 60-90 pappersböcker vad miljöpåverkan beträffar. Beräkningen handlar då främst om mängden energi som går åt för respektive produkt (tillverkning och användning) men jag har inte sett om man någonstans beaktat gruvdriften som krävs för de mineraler plattorna bl.a. byggs av. Med den hiskeliga hastighet som vissa idag byter läsplattor och laptop så undrar man ju om miljöavtrycket egentligen bara blir värre - och att vi lurar oss själva. Sedan är det ju möjligt att de flesta använder en läs-/surf-platta endast till surfande och inte till att ersätta papper. Prenumererar man på sin dagstidning via en platta så känns det väl nog som om miljöavtrycket inte blir fullt så djupt.

2. Nordpolen och oljan
Ja vad ska man säga. Måste vi verkligen ut dit och hämta olja? I höstas kom nyheter om att mänskligheten 2013 satsat rekordstora belopp på ny oljeutvinning. Vartefter åren går så tycks vi alltså allt mer hårdnackat plöja ner mer och mer pengar i oljeindustrin. De pengarna ska industrin ha återbäring på. Inte konstigt att det blir lite klent med andra typer av energisatsningar.
Oljesand (eller tjärsand) är ett annat otyg. Oljan som utvinns ur tjärsand är den ”smutsigaste” oljan på de allra flesta sätten. Det går åt oerhört mycket mer energi för att utvinna den oljan och verksamheten breder ut sig över ofantligt stora arealer som dessutom förgiftas.

1. Klimatdebatten
Segrare på min lista är ändå klimatdebatten. För även om vi skulle upphöra med att tjuv-/över-jaga vissa djur till utrotning eller aktivt exploatera deras områden så hjälper det föga. Det är med klimatet vi håller på att rycka mattan under oss alla - såväl djur som människor.
Det pågår ett helt intensivt käbbel om huruvida temperaturen faktiskt stiger, planar ut, om det är en hockeyklubba, människorelaterat eller helt naturligt. De flesta är väl ense om att det blivit lite varmare den senaste tiden men vad det beror på bråkas det om.
Klimatförändringar sker. De som säger sig vara skeptiska till om det är vi människor som påverkar klimatet tycks oftast stirra sig blinda på olika forskare inom IPCC som inbördes inte riktigt kan komma överens om klimatmodellerna.
Det finns ju som bekant också en uppsjö andra vetenskapsmän och forskare. 
Det här är yrkesverksamma och seriösa människor som forskar inom ett stort antal olika områden (som zoologi, geologi, biologi, paleontologi osv. osv.). 
Det här är forskare som inte alls har någon slags ”egennytta” (som klimatforskare ibland anklagas ha) av att varna om klimatförändringar. Inom sina respektive områden noterar dessa forskare att förändringar är på gång. De konstaterar också att förändringarna går snabbt.

Så om vi för ett ögonblick glömmer klimatforskare, termometrar och superstormar för att i stället vända blicken mot ett par andra saker. 
Klimatet är ju nämligen inte bara temperatur, utan även ett antal andra faktorer. Här följer två.

En, inte helt försumbar, effekt av all koldioxid vi pumpar ut är att världshaven försuras. Försurningen påverkas också av temperaturen (jaha… där nämnde jag tempen i alla fall) och ph-värdena korrelerar tydligt med koldioxidutsläpp och temperaturförändringar - de senare är ju också årstidsrelaterade. En ofta utbasunerad effekt är att korallreven blir lidande eftersom korallerna får svårare att uppta kalk för skelettbildningen. I de mer extrema fallen fräts korallerna helt enkelt sönder. Men samtidigt är koralldöden en effektiv nyhetsgrej. De flesta av oss har på ett eller annat sätt (oftast TV) bekantat oss med reven och den mångfald av organismer som lever bland dem. Det är med andra ord lite spektakulärt och dramatiskt att se dessa underbart vackra korallrev förstöras. Men det finns andra organismer som kanske lider minst lika mycket av försurningen och som kan påverka ännu större ekosystem långt värre ifall livsbetingelserna förstörs. Det handlar om de små alger, plankton, kräftdjur (av många olika slag) och vissa blötdjur som också behöver rätt ph-balans för att kunna bilda sina skelett och skal. Dessa organismer är basföda i de enorma ekosystem och näringskedjor som påverkar oerhörda mängder andra djur. I princip är varje fisk i haven på ett eller annat sätt helt beroende av de näringskedjorna. Konsekvenserna kan med andra ord vara ödesdigra om försurningen leder till kollaps bland vissa bestånd. Det är redan ett konstaterat faktum att skelett och skal har blivit tunnare och svagare - dvs. djuren har allt svårare att bygga upp sin egen kropp.

Luftfuktigheten och nederbörden omfördelas på jordklotet. Det betyder att människor kan bli (redan är) tvungna att flytta (fly) pga. att deras boplats blir helt otjänlig som sådan. Det har i något sammanhang uttryckts att kriget i Syrien är den första stora konflikten som utlösts av klimatförändringarna. Visserligen kom kriget i spåren av den sk. arabiska våren (som alltså namnmässigt kan få två betydelser) men missnöjet i Syrien grundades huvudsakligen på att regeringen inte var förmögen eller intresserad av att assistera sitt folk i samband med torka och missväxt. Det var i det läget som regimen visade sitt verkliga ansikte och resten är - som det heter - historia.

Behöver vi ens termometrar för att notera den senaste tidens förändringar? Det räcker med att t.ex. se på många av våra fåglar så noterar vi hur ett flertal arter relativt snabbt spridit sig uppåt på kartan. Samtidigt har vissa nordliga arter dragit sig ännu mer norrut. Jag kan just nu inte komma på en enda art vars nordliga utbredningsgräns krupit söderut.

Vilka effekter på miljön har mitt eget leverne? Samvetet är inte kritvitt och jag behöver absolut försöka minska mitt fotavtryck. Möjligheter finns!

---------------------

Härmed har jag hävt ur mig min ”tio-sämsta-lista” och ska nu åter koncentrera mig på sådant som bloggen egentligen är tänkt att handla om.