10. Troféjakt på burk

Canned Hunting är ett begrepp för troféjakt av uppfödda och inhägnade djur - helst sk. storvilt. Under de senaste åren har den verksamheten fört en allt mer lukrativ tillvaro. Verksamheten Balanserar på gränsen mellan legalt och illegalt beroende på hur det utförs och hur respektive länders regelverk ser ut. 
Under 2013 har Sydafrika hamnat i rampljuset. Trofejakt på lejon har där pågått under många år men siffrorna stiger vartefter allt mer pengar rullar in. I Sydafrika finns numera mer än 160 farmer som föder upp Lejon. Farmerna är rena massproducenterna av lejon och honorna ”tvingas” föda upp flera kullar per år - något som är både onaturligt och väldigt ansträngande för honorna.. Sydafrikanska farmer håller sig totalt med drygt 5000 uppfödda lejon. Det är långt mer än dubbelt så många än de som lever vilt i Sydafrika.
Medan lejonen är små får farmen inkomster av turister som betalar en liten summa för att få leka med ungarna. När lejonen är vuxna kan man betala en stor summa och då får man göra mera än bara kela med lejonet - man får skjuta det.
Det redan människovana lejonet släpps då ut i en inhägnad. Det får irra omkring en stund, ibland lockas de till en viss plats med hjälp av en utlagd köttbit och ibland är de t.o.m. drogade. Sedan får jägaren leta sig ut i inhägnaden och ofta sker det med en öppen terrängbil från vilken det är enkelt att skjuta. Lejonen skjuts inte bara med gevär. Pilbåge tycks inte heller vara helt ovanligt. Därefter är det fotografering med den stolte jägaren och hans magnifika byte - ett människovant, drogat och desillusionerat lejon.

Vad är det för fel på vissa personer?
I dessa fall har jakten inget med jakt att göra. Jakt på en hare för att få en köttbit i frysen har jag inget emot. Jakt i viltvårdssyfte (när det görs med förstånd) har jag heller inget emot.
Men att betala bara för denna typ av troféjakt tyder på att jägaren har nada naturintresse. De personer som betalar uppemot 30 000 € gör det bara av glädjen över att få döda.
Det pratas om att den här verksamheten gynnar de vilda populationerna på olika sätt. Dels minskar tjuvjaktstrycket och dels hålls pengarna borta från den brottsliga verksamheten. Ekonomin blir alltså mer kontrollerbar och i den bästa av världar kan delar av pengarna dessutom komma viltvården till godo. Nu är det här inte den bästa av världar. 
Så länge det finns män som tycks lida av något slags macho-komplex, vilket de endast kan bedöva genom detta meningslösa dödande, så finns också firmor som erbjuder dem möjligheten mot rätt betalning. 

Troféjakt är inte enbart sk. Canned hunting. Troféjakten sker även i det vilda och genom företag som erbjuder den typen av safari. I en tid då tjuvjakten når nya höjder är varje dödad elefant (oberoende vad den legala ”jägaren” betalat) en tragedi.
Vissa av dessa safarifirmor vill legalisera troféjakten i större skala och de vill legalisera handeln med ”produkterna” från jakten - dvs. horn, preparerade djur, ”mediciner”, osv. Tanken är att myndigheter då ska ha en bättre överblick när det gäller handeln. Men risken är i stället att djuren (eller resterna av dem) som skjutits okontrollerat och illegalt myglas in den legala handeln. Dessutom är det fortfarande billigare att skjuta ett lejon om man gör det i smyg.

Tjuvjakten återkommer på listan vad det lider.