I lådan med insamlade och ogenomgångna steklar 2020 står nu växtsteklarna i tur för dokumentation och artbestämning.
Det finns många gulsvarta växt-/bladsteklar med likartad färgteckning. Man får hålla ögon och skalle en aning alerta så man inte rotar efter art i fel taxonomisk grupp.
Bland annat vingribborna och de korta antennerna resulterar i släkte Athalia. Artnycklandet gav A. circularis, den oftast rapporterade arten i landet.
Athalia Tillhör familjen bladsteklar (Tenthredinidae) och underfamilj Athaliinae.
Eller vänta... i Finland har Athaliinae familjestatus och är således Athaliidae.
Bold Systems sorterar in släktet i underfamiljen Allantiinae.
Jag lyfter mina händer. Det här får någon annan reda ut.
Totalt tre A. circularis fanns i lådan. Honan ovan är ca 6 mm lång och de två hanarna nedan ungefär 5 mm. Den första hanen saknar en del av den för arten ganska typiska svarta teckningen på mellankroppens sidor/undersida men arten är aningen variabel och övriga karaktärer stämmer bra.
Hane nr. två (nedan) är aningen risig men han fick komma med på bild ändå.
Flexibel art vars larver lever på/av sugor (Ajuga spp. - blåsuga, revsuga), lommar (Capsella spp.), jordreva (Glechomma hederacea), strandklor (Lycopus spp.), kovaller (Melampyrum spp.), kämpar (Plantago spp.) och bäckveronika (Veronica beccabunga).
Många växtsteklar är lättare att identifiera som larver, då vet man också värdväxten. Men Athalia circularis finns det av någon anledning nästan bara bilder på som adult!
SvaraRaderaPrecis.
SvaraRaderaMåhända det har med artens breda meny att göra och att det därmed uppstår för stor osäkerhet och förväxlingsrisk med andra arter? Nu spekulerar jag bara utan att ha kollat andra arter på samma växter som A. circularis.