Bådaviken 1.7. Fyrfläckad nordisk älggräspärlemor

Trenne insekter som dokumenterades i Bådaviken 1.7. Eftersom jag endast hade teleobjektiv (Canon RF 200-800) med mig begränsades småkrypsdokumentationen till de större modellerna. Får konstatera att objektivet fungerar rätt hyfsat för just trollsländor och fjärilar. 

Fyrfläckad trollslända, Libellula quadrimaculata. En alldeles färsk sådan fotograferades 25.5.

Nordisk kärrtrollslända, Leucorrhinia rubicunda. I motsats till den förra nordiska kärrtrollsländan jag dokumenterade är den här individen intakt. 

Älggräspärlemorfjäril, Brenthis ino. Vanlig i Bådaviken.

Bådaviken 1.7

Aldrig förr har jag presterat så få inlägg i juni som det här året. Två inlägg under en månad i vilken det ofta varit fler inlägg än dagar. 

Det beror delvis på att jag vanligen separerat alla observationer och gett dem egna inlägg. En enda uterunda kan alltså utmynna i många inlägg. Eftersom jag dessutom oftast koncentrerat mig på småkryp har det också resulterat i många olika artobservationer och därmed även inlägg.

Den här våren och sommaren har jag knappt kikat efter småkryp i och med fågelkarteringen jag tagit mig an och bloggandet har därmed också sett lite annorlunda ut.

En annan orsak till låg bloggaktivitet är fortsatt intensivt illustrationsarbete som slukar ovanligt mycket tid. Sommaren 2025 är helt enkelt en sådan sommar och så är det med det.

Ja, och så har jag försökt komma igång med lite konditionsfrämjande aktivitet igen. Det myckna skrivbordssittandet ger stort behov av kontrasterade fysisk aktivitet. 

Skubba omkring i spenaten för att lyssna och spana efter fåglar i all ära, men det är ändå inte riktigt samma sak som mer ingående kroppsansträngning.

Det om det.

Första juli åkte jag åter ut till Bådaviken. Det var hög tid att kolla läget rent allmänt och så blev viltkamerorna (se de två föregående inläggen) igångsatta igen.

En hel del fåglar sjunger fortfarande. Hanar har prestige och revir att upprätthålla även om häckningen är långt hunnen. Men mycket av sjungandet har förstås ändå bytts mot tidskrävande matjakt samt vaksamhet över eventuella faror i närhet av boet. 

Trädpiplärkan i bilden ovan ansåg att jag borde dra min kos.

Jag vandrade således ut ur dess obekvämlighetszon.

Tidigt häckande arter som exempelvis blåmes har stora ungar vid det här laget och flera föräldrapar är troligen i färd med en andra kull. 

Det är alltså en unge på bilden.

Sävsångarna håller fortfarande låda ute i vassen och där är det deras artikulationsakrobatik som dominerar ljudrummet. Inslag av varningsläten indikerade pågående häckning.

Ett gäng tornseglare - ca 15 st - susade fram över viken och fyllde hakpåsen med godsaker.

Krickor slumrade ute på vattenspegeln. Tre hanar fortfarande i praktdräkt i sällskap med fyra individer vilka jag inte kan avgöra något kring eftersom de observerades och fotograferades på allt för stort avstånd. Tycker mig se ljus, orange bas på näbben vilket skulle indikera att det är juvenila fåglar.

Sädesärlan jagade tätt över vattnet. Ibland försökte den sig på någon av trollsländorna som nu börjat bli talrika och ibland försökte den sig på mindre insekter - kanske flugorna som skymtar på stolpen. 

En del olika tvåvingar verkar ha svärmning just nu. Det är i och för sig nästan ständigt någon art som svärmar.

Buskskvättorna hade bytt plats sedan jag senast hade dem på nät- och trumhinna. 

Sången skedde tidigare huvudsakligen på ett annat ställe än var boet (som jag inte sökte upp) nu tycks vara placerat. 

Alternativet är att det finns, eller har funnits, två revir men i så fall borde jag ha snappat upp det tidigare. 

Där det tidigare sjöngs fanns nu inga buskskvättor och där paret nu varnade skedde ingen sång.

Sliten sävsparvshona med mat i näbben. Sävsparvspar finns utspridda runt hela viken.

När jag höjde kameran och dokumenterade sävsparven kom buskskvättan närmare.

Riktigt irriterad. Jag skyndade vidare och lät dem ägna sig åt det de bör göra.

När jag är på väg hem och vandrar iväg till cykeln inne i den tättingtäta strandskogen brukar jag alltid stanna upp några minuter extra.

Det finns rätt många småfåglar jag aldrig fotograferat eller bara har dassiga avståndsdokumentationer av. Viss chans för närkontakt med ett eller annat finns nu som då på stigen mellan fågeltornet och Djupstensvägen.

Den här gången ställde tofsmes upp. 

Likt sävsparvshonan tidigare är även det här en rätt sliten typ. Rimligen också förälder vars ungar fortfarande är småkrypskrävande bottenlösa gap.

Det är 30 sekunder mellan den allra första bilden jag tog (inte publicerad här) och den sista.

Väldans lång stund för en tofsmes på en kvist. Nästan en hel evighet.

Bådaviken. Viltkamera 23.5 - 5.6

22.5 monterade jag en till kamera på samma stolpe som den redan tidigare utplacerade kameran.

Den här kameran är riktad knappt 90° åt vänster jämfört med den andra och "ser" rakt in mot en tätare vassrugge ungefär 3 meter från kameran. I den här riktningen hörs vattenrall och positioneringen av kameran är nästan helt med tanke på den saken.

Första fångsten - förutom vajande vass - var denna sävsparv.

Gamla kameran registrerade en gräsandshona med ungar 24.5 och därefter skulle det bli en hel del bilder med samma motiv. Om det alltid är samma hona med sina ungar kan jag inte svara på. Antalet ungar varierar lite hit och dit men någon eller några ungar kan förstås vara utanför bild.

Knappt två timmar senare såg nya kameran också gräsandshona med ungar.

Sävsparvspar.

Mera gräsand.

Och ännu mera gräsand.

27.5 kl 09:21 visade sig Spypoint-kameran ha fyllt minneskortet och slutade således ta nya bilder. Det noterade jag först en vecka senare.

Av allehanda anledningar fixade jag först i går (1.7) igång kameran igen. Den förblev alltså overksam hela juni.

Zeiss-kameran skulle dock fortsätta dokumentera ytterligare ett antal dagar innan batterierna tappade orken.

Andra juni blev det åter napp på rördrom. Den hade inte passerat framför kamerorna på en halv månad.

Tredje juni dök en utter upp. Utter har jag sett i viken förr. Det var dock länge sedan. Förmodligen är de ändå med jämna mellanrumm inne i viken och kollar läget. Grodor står ju på menyn och den aktuella tiden är fågelungar troligen i utterns intresse.

Fjärde juni skymtades rördrommen igen. Jo den finns där.

Synd att den andra kameran inte råkade vara i bruk när den här bilden togs. Jag tror nämligen att det som orsakade dessa förhållandevis stora och märkvärdigt vilda svallvågor skedde inom dess synfält. 

Någon annan förklaring än ett lokalt sjöodjur eller måhända familj med badande sasquatch-ungar har jag inte.

Följande dag (efter svallvågsfotot) tog batterierna i Zeiss-kameran slut. Den kvällen tog jag hem kameran för att montera nya batterier och tanka bilderna ur kameran.

Spypoint-kameran sparar sina bilder på ett SD-kort. Zeiss-kameran (Secacam 3) lagrar bildmaterialet i ett internt minne och huvudpoängen är att man har Zeiss-appen på telefonen och/eller datorn varpå allt som kameran registrerat är åtkomligt den vägen - förutsatt att man vill betala förstås.

Det där betalandet för den tjänsten har jag hittills inte brytt mig om. Kameran har en usb-port och genom den har jag laddat ner bilderna på ett usb-minne. Den processen kan ta ganska lång tid och kräver hyfsat fräscha batterier. Så när det var dags att byta batterier en andra gång på kort tid tog jag helt sonika hem hela kameran för att bekvämare och säkrare ordna med både batterier och bildöverföring.

Den stora mängden bilder som tas pga. vassens rörelse i vinden nöter förstås på batterierna. Jag kunde ställa in mindre känslighet men misstänker att subtila rörelser av t.ex. vattenrall inne i vassen då också uteblir. Dessutom har jag ändå idéer för vad jag ska göra med allt bildmaterial och bortkastat är det inte.

Spypoint-kameran är riktigt batterieffektiv trots stor mängd bilder. Där är det lagringsstorleken som sätter gränser. 

När Zeiss-kameran nötte ut andra laddningen batterier på kort tid började jag misstänka att 4G-uppkopplingen tar sin andel energi. Eftersom jag för tillfället inte nyttjar den tjänsten stängde jag av den och får se huruvida det förbättrar batteriernas livslängd.

Ingen vattenrall på bild än.

Bådaviken. Viltkamera 2 - 19.5

Behold!

Rördrom!

Mina första bilder av denna oftast osynliga fågel.

Låg inläggsproduktion just nu. Arbetsuppdragen gör att jag främst sysslar med annat än bildgenomgångar, redigering och inläggsförfattande då jag befinner mig vid datorn - vilket jag gör i oerhört stor utsträckning.

Kort "semester" i utlandet blev det dessutom 12 - 16.6. Det kan man läsa om här.

Nu tillbaka till ämnet!

Första maj placerade jag ut en viltkamera i ett avskilt och undangömt hörn av vikens öppna vattenyta.

Innan dess hade jag förstås frågat om lov och fått OK av markägare och övriga som "rör och för" i Bådaviken.

Placeringen av kameran var precis i vasskanten på ett ställe där jag misstänkte att den eventuellt - med stor tur - skulle kunde tänkas snappa upp något man annars har svårt att få syn på. Rördrom och vattenrall var kanske främst i åtanke även om deras låtanden redan avslöjat dessa arters närvaro. Syftet med kameran var kanske inte heller att kunna kryssa fler arter, utan snarare få en liten inblick i vad som rör sig var. Detta dock synnerligen begränsat med tanke på kamerans lilla synfält över en minimal vattenavkrok inne i vassen.

Yttermera var det något av ett test för att se vad man kan få ut av en viltkamera i den här miljön samt för att se vilka inställningar som kunde tänkas vara lämpligast med tanke på den uppenbart giganorma mängden "tomma" bilder som riskerar uppstå så fort vassvipporna rör sig i vinden.

Rördrommen har inte tutat just där kameran står. Jag har pejlat tutandet till en plats ungefär 100 meter från kamerans position. Men på den platsen är det tätare mellan de häckande fåglarna och jag har inte varit intresserad av att störa dem genom att komma för nära. Bobygge och vissa fåglars häckning var ju redan på gång när jag placerade ut kameran. Att prassla högljutt omkring i vassen och slå ner en stolpe kändes föga lämpligt. Dessutom skulle jag vara tvungen att någorlunda upprepat gå till kameran för att tanka bilder och granska batterinivån.

Denna lilla vattenavkrok huserade inte särskilt många vattenfåglar. De var endast på tillfälligt besök under första halvan av maj månad. Krickor nyttjade platsen på natten (väldigt suddiga bilder som inte tagits med här) och på dagarna kom enstaka grågäss förbi. Grågås hade förresten bobal bakom en vassrugge ungefär 20 meter från kameran... dock inte i kamerans riktning.

Det skulle visa sig att placeringen var tursam när det handlar om rördrom. Det blev hyfsat många bilder där den vandrar förbi i båda riktningarna. Min misstanke är att kameran var belägen på dess vandringsväg mellan den förmodade boplatsen och området där den eventuellt jagar grodor. Jag spekulerar.

Andra småfåglar än sävsparv ses inte i bildmaterialet. 

I vassruggen rakt fram i kamerans synfält har jag vid ett par tillfällen noterat skäggmes (och även lyckats åstadkomma fotodokumentation) men för viltkameran är avståndet och skäggmesarnas storlek samt benägenhet att hålla sig lågt bland vassrören inte riktigt någon fruktsam kombination.

Älg och kanske något rådjur hade jag förväntat mig. Det går nämligen en väl upptrampad älgstig fram till vattenytan. Älgen ovan var den enda som fastnade på bild och eventuella andra besökare kanske inte gick fullt lika långt ut för att dricka och stannade således utanför bildsektorn.

En osäkerhet jag haft var om rördrommen var ensam eller om det handlar om ett par. Här kom kameran väl till pass för att råda bot på den osäkerheten.

Trana på tillfälligt besök.

17.5 kom denna grågås med ungar förbi.

Vikens sångsvanspar har sitt bo förhållandevis långt borta från kameran. Men det oaktat är toleransnivån mot gässen inte stor.

Mera sävsparv. De var ofta i närheten.

Vad svanen stressat upp sig över i dessa bilder förblir okänt.

Vattenrall har upprepat hörts ganska nära kameran. Det var också en av faktorerna som bidrog till val av plats. Men tyvärr har ingen vattenrall vandrat framför sensorn. Det är måhända för öppet för dem i den riktning kameran ser.

Sannolikt blir det ytterligare något inlägg med flera bilder från viltkamerans minneskort.

Bådaviken 5.6.

Nytt kvällsbesök i Bådaviken för att kolla om några nattaktiva arter skulle tänkas ge sig till känna.

Jag passade också på att kolla batterier och minneskort i de två viltkameror jag placerat ut i vasskanten mitt ute i blötan. Materialet i dem ska jag återkomma till i ett annat inlägg.

Kärrhökshanen (brun kärrhök) hämtade hem mat till honan. Bakom vassvipporna kunde jag notera att hon flög honom till mötes och matbiten överlämnades i luften. Tyvärr inga bilder på det eftersom kameran inte lyckades fokusera på fåglarna bakom växtligheten.

Det är rimligen antingen en fågelunge (gräsand eller sothöna) eller kanske någon sork. En mörkbrunsvartgrå klump är det i alla fall.

Därefter satte han sig en kort stund på en kostängselstolpe innan han åter drog iväg på jakt efter mera mat.

Korna är inte på plats än och stängslet behöver ses över innan de placeras ut.

En annan på jakt var denna sparvhökshane som snabbt passerade tvärs över viken med ett litet antal arga småfåglar i hasorna. Duvhök sågs i strandskogen när jag var på väg ut i viken.

Gräsandshona med ungar.

Under hela den stund (20:30 - 23:30) jag var på plats försåg sig skrattmåsar av svärmande insekter. En för året ny art i Bådaviken var backsvala. 

Någon dokumentation av dem blev det inte den här gången men nästan exakt samma datum 2023 var de också på plats.

I övrigt var det lugnt och inte mycket att skriva hem om.