För att den här bloggen åtminstone tillfälligt ska vara en gnutta modern (åtminstone 2016 och inte 1916) så skriver jag härmed att vi nu notchar upp det pågående jordlöparspåret rejält. Jag kommer dock inte att pitcha något. Inte än i alla fall.
Med förra inlägget introducerades Pterostichus-släktet och här fortsätter det med en än mer genomtypisk jordlöpare - om mina förutfattade meningar tillåts uttrycka sig.
Nu talar vi inte längre om småpotatis på knappa 1 cm, utan om sådana som uppnår den dubbla längden och som verkligen märks när man efter flera veckor flyttar den där hinken med en illaluktande soppa av ruttnande ogräs i regnvatten. Då vevar brynsvartlöparna - Pterostichus niger - igång sina långa ben och ränner iväg under något annat man lämnat kvar på gräsmattan.
Förresten kan man ju syna det där vattnet med ogräset lite noggrannare. Är det tillräckligt äckligt kan man ju hitta råttsvanslarver där - dvs. larver av blomflugorna i bl.a. Eristalis-släktet.
Här är två brynsvartlöpare jag dokumenterade 27.4. Den andra (de två sista bilderna) var ca 18 mm medan den första var ca 15-16 mm. Arten är väldigt allmän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar