Kan ju ge mig den på att alla andra naturintresserade typer nyttjade helgens briljanta väder maximalt och spanade fåglar på löpande band. Krysshäftet fylldes förstås till bristningsgränsen av allehanda återvändare och spännande rariteter.
Sådan aktivitet fanns inte på min agenda. Därför har jag inget fräscht och säsongsbetonat att komma dragandes med (även om bilderna är ganska nya). Men för att den här bloggen inte ska ligga orörd kan jag väl ändå peta in två småttingar från samma svamp som fjädervinge-baggen och Histiostoma-kvalstret i det här inlägget.
Den gulbruna plutten i första bilden är också ett kvalster. Tyvärr fick jag inte alls till någon godkänd kvalitet i fotografiet men det börjar väl antagligen närma sig objektivets (Nikon 10 0.25 160/- WD5.6) begränsningar. Ljussättningen kan dock med säkerhet förbättras. Bilderna är en del i arbetet med att komma underfund med objektivet och de puttinuttiga motiven. Kvalstret i fråga är väl ca 0,4 mm långt. Tror kvalstret hör till ordningen Oribatida - hornkvalster på svenska. Dessa är pansarförsedda och förekommer i helt galet stora mängder på ställen där något organiskt ska nedbrytas. De lever alltså av förmultnande material och gillar bl.a. svamp.
Skalbaggen är en riktig bjässe i sammanhanget. Det handlar om massiva 1,7 mm som en gång i tiden klampade fram någonstans i den för länge sedan dissekerade skivlingens vindlingar. Som vanligt när det gäller att hänga baggen i rätt gren på släktträdet så är jag ute och gissar. Jag borde egentligen peta fram en vinge för att definitivt eliminera den från familjen fjädervingar. Misstänker att den snarare är en representant från Proteininae - en underfamilj inom familjen kortvingar (Staphylinidae). Den skulle t.o.m. kunna vara en art ur släktet Proteinus. Antenner och kroppsform pekar i den riktningen.
Behöver jag tillägga att Proteininae-kortvingar gillar svamp? Troligen inte. Men nu gjorde jag det i alla fall.
Vedlevande tickor har ju varit källor för en hel del nya arter insekter de senaste åren. Fördelen är ju att de är tillgängliga hela året om, däremot kanske man i vissa fall måste vänta ut larvcykeln, tills de mogna insekterna kläcks, från tickan själv eller om det är någon parasit från någon av insekterna i tickan.
SvaraRaderaAha... Måste jag kika närmare på någon gång. Härligt med småbiotoper som fortfarande bjuder på nya upptäckter!
SvaraRaderaVåra egna välbekanta skogar är antagligen fortfarande fulla av stora, vita, outforskade fläckar.
Finns väl en hel del små-organismer som lever i olika symbios-relationer med svampar. När jag läste på om Histiostoma-kvalster i samband med ett tidigare inlägg dök det upp text om hur de kan transportera svamp-sporer. Det blir t.ex. riktigt intressant i samband med de arter som har för vana att lifta med barklevande skalbaggar. Kvalstren själva äter bakterier. Men man kan anta att både skalbaggarna, svampen, kvalstren och bakterierna alla lever i ett specifikt förhållande till varandra - samt antagligen också i direkt förhållande till ytterligare organismer. En rubbning i någondera del kan leda till oanade följder för alla inblandade organismer. Speciellt i de fall där respektive organism (svamp, kvalster, bakterie, skalbagge, etc.) på ett eller annat sätt möjliggör den andres existens - eller tom. är en förutsättning för den andres existens.
Forskning kring liknande - och nästan allt annat i naturen - häcklas inte sällan i medias kommentarsfält. Ledsamt eftersom det är forskning kring alla de naturliga sambanden som borde anses vara ett av de viktigaste forskningsområdena på planeten. Det gäller ju även vår egen existens.
Och...
Gjorde en kort grej (huvudsakligen ett illustrerat art-porträtt) i Finlands Natur om kortvingen Lordithon lunulatus, som ofta hittas i svamp där den lever av rov. Den hittas speciellt ofta i klibbtickor (Fomitopsis pinicola) och det är kanske så att kortvingens luktsinne i första hand är justerat efter svampen - snarare än de byten den jagar.
Johansson, T. 2006. The conservation of saproxylic beetles in boreal forest: importance of forest management and dead wood characteristics
Doctoral dissertation
ISSN 1652-6880, ISBN 91-576-7115-X
Krypen i bilden ovan är för övrigt samlade på samma gång som jag letade Lordithon-kortvingar.
En vacker dag kanske jag också plockar in målade/tecknade illustrationer i den här bloggen. Vet inte riktigt ännu.