Hittade det jag letade!
En ännu levande vuxen spindel i släktet Parasteatoda.
Den här honan sjunger på sista versen. Bakkroppen är tom och äggsäckarna fulla.
Eller nja. I några av säckarna har kläckningen redan inletts eller t.o.m. avslutats. En unge skymtas oskarp i nedre högra hörnet (bilden ovan).
Bakgrunden till min jakt efter denna spindel finns alltså i första länken ovan.
I det inlägget fanns att läsa hur min hjärna blockerade den synnerligen sällan rapporterade art som detta troligen är, alltså husklotspindel Parasteatoda simulans.
Den här gången skulle jag inte ta en otillräcklig bild. Egentligen borde en spindel samlas in och placeras under mikroskop för mer kassaskåpssäker artbestämning. Men området är skyddat och jag har inte insamlingstillstånd. Dessutom har jag inte heller tillgång till rätt sprit.
Men jag brukar lyckas få någorlunda tillräckligt hyfsat bildmaterial av epigynet även på levande spindlar i fält.
Om jag bara har rätt utrustning med mig.
Det hade jag. Nästan.
Visade sig att jag hade glömt en banal men ack så viktig mojäng vilket gjorde att jag inte fick blixtljuset riktat på rätt sätt. Kunde inte montera blixtdiffusorn på MPE65-objektivet. Försökte arbeta mig förbi bekymret men utan resultat.
Sedan ska det tilläggas att stickmyggsmolnet och de nu tillkomna hjortflugorna som ständigt krockade i pannan och letade sig in under glasögonen verkligen inte hjälpte upp situationen. Fem händer hade varit bra. En för arkanoskopet, en för den nu icke monterbara lösa blixtdiffusorn, en för kameran och två för hjortflugorna.
Spindeln flyttades till min vita "fotostudioask" för en del habitusfotografier men det var knappt så att jag fick skarpa bilder ens då trots för ändamålet problemfri utrustning.
Efter några bilder ur olika vinklar återbördades honan till sina äggsäckar.
Bildmaterialet stöder hur som helst bedömningen att det faktiskt rör sig om P. simulans. Bland expertisen med mera Parasteatoda-erfarenheter än jag hörs både säkerhet och en viss osäkerhet över att det är P. simulans snarare än en mer ovanligt färgad P. lunata (fröspindel).
Övervikt på säkerheten.
Personligen hyser jag således en gnutta villrådighet men får upprepa det jag skrev i inlägget om det första fyndet. "Jag vet vad jag gör i Bådaviken nästa sommar".
Med tanke på att jag nu har två fynd får man ju utgå från att arten har en population i Bådaviken. Jag hittade dessutom flera gamla nät med äggsäckar men inga vuxna individer. Någon säkerhet gällande huruvida dessa tillhörde den aktuella arten vågar jag iofs inte ha. Men oddsen är goda. Således torde det vara möjligt att hitta spindlarna nästa år samt möjligen, på sätt eller annat, tysta det sista lilla tvivlet över att det faktiskt är husklotspindel P. simulans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar