Den andra (här är första) dokumenterade stekeln som plockades ur ett växthus 20.6 var denna Cryptus armator. Förra året genomgick en artfrände samma procedur vid samma tid på sommaren. Vuxna honor verkar alltså vara aktiva åtminstone i andra halvan av juni.
Samtidigt noterar jag att arten i Sverige observerats över ett tidsspann från slutet av maj till början av september.
På laji.fi finns inga rapporteringar och förstås därmed inte heller några uppgifter kring observationstid. Någon borde rapportera något.
Med dessa nya bilder fick jag lite mer kött på benen beträffande artbestämning och därmed vågar jag även konstatera att frågetecknet från förra årets observation kan strykas (1).
C. armator parasiterar på fjällhöstmätare, Epirrita autumnata, som har sin flygtid från augusti till oktober (med tyngdpukt på september och oktober) (2,3).
kokongparasitateklar (underfam. Cryptinae) i släktet Cryptus är överlag inriktade på fjärilar som förpuppar sig i marken och det är även exakt vad fjällhöstmätare gör. Det är prepupporna (larvstadiet precis innan förpuppningen) steklarna angriper. Eftersom prepuppan normalt är nergrävd på ca 4 cm djup är det skäl att ha ett äggläggningsrör av nära motsvarande längd.
Hur stämmer detta med fjärilens förpuppning och de vuxna stekelhonornas flygtid?
Förpuppningen sker rimligen i andra halvan an juni häromkring. Det är dock en killgissning från min sida baserat på att förpuppningen nämns vara i mitten av juni i söder och mitten av juli i norr (upp till nordligaste Skandinavien). Tidpunkten för mina observationer stämmer bra med min killgissning... och påverkar förstås min killgissning. Fjällhöstmätare övervintrar som ägg (efter de vuxnas flygtid och äggläggning på hösten) och genomför sitt larvliv under försommaren fram till förpuppningen.
Tidpunkterna för de svenska observationerna är aningen förvirrande. Man kan se en viss tendens till att de mer sydliga i medeltal skett lite tidigare på sommaren än de nordliga, men utstickande undantag finns. De nordligaste observationerna är från Kramfors vilket är ca 9 mil längre söderut än Nykarleby. Kramfors-observationerna (två st) är gjorda under skilda år 27.7 (en hane) och 27.8 (en hona).
Frågan är då om C. armator övervintrar som vuxen vilket innebär att larven ganska snabbt äter upp fjärilslarven och genomgår förvandling till vuxen stekel under andra halvan av sommaren. Det skulle innebära att fynd av stekeln på försommaren är övervintrade honor som väntar på att fjärilarna ska förpuppa sig och att fynden på sensommaren är nykläckta steklar som ska para sig (observation av hane) varpå honorna sedan övervintrar. Alternativet är att steklarna övervintrar i värddjurets puppa (observerat hos vissa andra Cryptus-arter) och sedan flyger i stort sett hela följande sommar. Min hjärna säger att det första alternativet låter mer troligt. Jag hittar inga uppgifter som bekräftar någondera alternativ.
Kan förresten tillägga att andra parasitoida brokparasitsteklar (fam. Ichneumonidae) på fjällhöstmätare är Cratichneumon pallitarsis, C. viator, C. punctifrons (Ichneumoninae), Pimpla flavicoxis (Pimplinae) och Polytribax arrogans (Cryptinae) (2).
Referenser:
1.
G. van Rossem 1969
A revision of the genus Cryptus Fabricius s. str. in the western Palearctic region, with keys to genera of Cryptina and species of Cryptus (Hymenoptera, lchneumonidae
Tijdschrift voor entomologie. p. 299-374
2.
Miia Tanhuanpää,Kai Ruohomäki, Pekka Kaitaniemi,Tero Klemola
Different impact of pupal predation on populations of Epirrita autumnata (Lepidoptera; Geometridae) within and outside the outbreak range
Journal of Animal Ecology.
25 December 2001
3.
Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen, Michael Fibiger
Sveriges fjärilar. En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar
Østermarie 2011.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar