tisdag 11 augusti 2015

Nattlampa. Del 1 - Diverse småfjärilar

Har under två kväller/nätter arrangerat med lite nattbelysning för att se vad som kan tänkas dyka fram ur mörkret. Härmed inleds en liten serie av inlägg där några av fångsterna presenteras.

Det traditionella är ju att locka nattaktiva fjärilar. Man tänker sig ofta att det då handlar om stora vackra svärmare, spinnare och lurviga nattflyn. Stora nattflyn hade jag på plats. Den enda jag kunde artbestämma var Noctua pronuba - allmänt bandfly. Några vettiga bilder hann jag inte få av den fjärilen. Alla stora nattflyn vägrade nämligen sitta still så pass länge att jag skulle hinna knäppa vettiga fotografier. Några exemplar av en gul-orange art satte sig dock med jämna mellanrum på själva fotografen. 
Visst... jag kunde lätt ha fångat dem och tagit in dem för jämförelse med planscherna i Sveriges fjärilar. Men det gjorde jag inte.

Flera små fjärilar satte sig ändå till ro på det underlag jag hade placerat fram under lampan. Första dagen var jag slarvig och använde ett gammalt lakan. Vad som snabbt stod klart var förstås att gamla lakan är ett uselt val. Det syns redan på första bilden här nedanför. Vissa av de riktigt små krypen fick givetvis en skog av störande små spretiga trådar runt sig. Andra kvällen använde jag istället en laminerad skiva.

Den här vecklaren har jag svårt att riktigt spika. Tror det borde vara en brokvecklare (underfamiljen Olethreutinae) av något slag.


Bland mätarna finns ett gäng som på svenska ofta har ordet "löv" med i namnet. Lövmätare med andra ord. Sterrhinae på vetenskaps-språk, dvs. ifall man talar om underfamiljen lövmätare.


Tror jag gissar på Idaea biselata - tofsfotad lövmätare. Vingbredden på dem är mellan 15 och 24 millimeter.


Rhopobota naevana. Sotfläckvecklare. Jag tillägger givetvis ett frågetecken.


Sotfläcksvecklaren (om det här nu är den arten) återfinns på en hel drös värdväxter. Några exempel är oxlar (rönnar), syrener, hagtorn, spireor, blåbär och lingon. Vingbredden är 11 - 16 mm.


Och här går gissningen i riktning mot ugglemott - underfamiljen Scopariinae. Kanske ett hagtornsugglemott - Dipleurina lacustrata.


Jag tippar på ett slitet exemplar av Udea lutealis - blekgult ängsmott.


Här har vi någon av rosenvecklarna. Tror det är Notocelia roborana - större rosenvecklare.


Sist men inte minst ska vi väl ändå ha en som torde vara omisskännlig - nästan i alla fall. Det är ju faktiskt inte omöjligt att blanda ihop häggspinnmalen - Yponomeuta evonymellus - med apelspinnmal (Y. malinellus) och slånspinnmal (Y. padellus). Men jag är hyfsat säker på att det här ändå är den som gillar hägg. Vi har dock både häggspinnmal och apelspinnmal i trädgården. Slånspinnmalen har sina nordligaste gränser här i Österbotten och jag vet inte hur vanligt förekommande den är.

Med det här inlägget har antalet presenterade arter på den här bloggen överskridit 400. Enligt min räkning ska det nu röra sig om 402 olika arter. Alla är givetvis inte artbestämda men de har förstås sin arttillhörighet ändå. Svampar och växter är inte inräknade i siffran.


2 kommentarer:

  1. En ljusfälla kan ju annars vara ett alternativ, då behöver man inte själv vara uppe utan man kan sedan ta hand om insekterna som gömt sig bland t ex äggkartongerna i lådan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut! Vill man vara mera effektiv så är det ett prima alternativ.
      Det finns förstås också en tjusning i att sitta bredvid lampan en varm sommarnatt och ta del av det som flyger fram.

      Just det där med att vara mera effektiv och metodisk, har hittills blivit lite lågprioriterat. Egentligen har jag en slags önskan om att faktiskt vara lite effektivare men på något sätt har jag ändå inte löpt linan ut. Tror det delvis har att göra med att det känns rätt bra att ha detta som en halvt oplanerad och otvungen hobby vid sidan av.
      Vi får se. En vacker dag kanske.

      Radera