Fyrbandad blombock

Leptura quadrifasciata.

Bland långhorningarna (Cerambycidae) har vi även uppe i Österbotten en drös riktigt vackra skalbaggar. Flera av dem kombinerar fina färger och mönster med storlek. Det är därmed inte nödvändigt att ränna omkring med lupp för att ta del av deras estetiska kvaliteter.

Jag är en sådan som ofta glömmer att spana efter dessa baggar på de tider och platser de vanligen vistas under sina liv som fullbildade. Vissa av dem behöver man nämligen nästan söka specifikt efter. Men många - som t.ex. fyrbandade blombocken - besöker gärna blommor som finns i trädgårdarna. 

De flesta stora arterna tillbringar mesta delen av livet som larver någonstans inne i dött trä. Olika arter = olika träd, olika lager inne i trädet och olika stadier av trädets förruttnelseprocess.

Fyrbandade blombocken är inte så kräsen när det handlar om vilket träd-slag. Merparten av våra stora lövträd fungerar bra. Helst vill de ha en smula vitrötat virke för att trivas. Det bör ha en viss fuktighet men annars kan det vara såväl liggande som stående träd. Även en hög stubbe är gångbar. Tre till fyra år tar det för larven innan den slutligen förpuppas och kläcks som fullvuxen, vacker blombock.

Uppemot 20 millimeter blir arten. Honan på bilderna är väldigt nära det måttet. Hon mumsade länge bland blommorna i en rönnspirea. Könen skiljs åt med hjälp av antennernas längd. Hanarna har långa spröt som når ända till täckvingarnas bakkant.