Trädgården 26.7. Tachina grossa

Tachina grossa (fam. parasitflugor, Tachinidae) är lätt att känna igen tack vare sin storlek och färgsättning.

Arten har inget fastställt svenskt trivialnamn men på laji.fi har jätteparasitfluga skrivits in i den svenska språkversionen och det namnet förekommer lite här och var i litteraturen - ibland med benämningen gulhövdad.

Ekspinnare Lasiocampa quercus och gräsulv Macrothylacia rubi nämns som huvudsakliga värdar. 

Larver av andra fjärilar som exempelvis klöverspinnare Lasiocampa trifolii, lövskogsnunna Lymantria dispar, tallsvärmare Sphinx pinastri, äpplerödgump Euproctis chrysorrhoea och humledagsvärmare Hemaris fuciformis riskerar också parasiteras.

Jag har sett T. grossa tidigare men inte när kameran varit medhavd. Arten fanns innan observationen inte heller med på artlistan för trädgården.

Silltrutsspaning 23.7. Grönbenor, grönbenor, grönbenor

Ofta bukar grupper av kärrsnäppor synas under spaningen efter silltrut-ungar.

Jag såg några enstaka också i år men huvudsakligen var det den här gången grönbenor Tringa glareola som höll sig i ett område ca 30 - 40 meter från mitt gömsle.

I enstaka korta tubkikargloendepauser togs således några fotografier på grönbenorna.

Silltrutsspaning 23.7

Skrollar man sig ner bland inläggen under etiketten Fåglar - Silltrut hittas "rapporter" från gömslespaningar ända från 2016 och framåt (undantaget 2021).

23.7 var det åter dags att spana efter stora ungar för att få någorlunda bekräftelse över hur ungproduktionen i de berörda kolonierna slutligen gick.

Jag får konstatera att gömslespaningen ändrat karaktär. De första åren jag medverkade skedde det från totalt fyra utkiksplatser men på senare tid har det stannat vid spaning från två. Förr kunde man ha flera silltrutar ganska nära inpå gömslet och numera tenderar de hålla sig på stort avstånd. Delorsak till den utvecklingen handlar kanske delvis om att häckningen tenderat vara sämre vilket kan göra att färre vuxna fåglar känner sig bundna till sin boplats och således gärna sitter på stenar utanför kolonierna. Men en annan - och kanske mer avgörande - orsak är att färre gömslepositioner nu nyttjas.

Det ska poängteras att spaningen inte handlar om att ta fotografier, utan helt om att med tubkikare räkna silltrutungar. Det kan man göra med fåglarna på avstånd också. Ungarnas läsningar försöker man förstås kunna se. Det blir förstås svårare om eller när distansen ökar.

I år förväntade vi oss magert resultat. Alla tidigare inventeringsrundor pekade med besvärande tydlighet att så skulle bli fallet. Från mitt gömsle kunde jag inte få syn på en enda unge.

Från det andra gömslet observerades två ungar - om jag minns rätt. Rapporten är inte klar än.

När jag nu plitar ihop det här inlägget påminns jag om att den ringförsedda vuxna silltruten ovan inte rapporterats. Det måste jag åtgärda.

Rent allmänt var det ganska lugnt och inget anmärkningsvärt att förmedla.

Traditionsenligt får några gråtrutar komma med på bild också.

Även gråtrutarna räknades. Det är en art som fortfarande har framgångsrik ungproduktion.

 

Trädgården 23.7. Amiral

I andra halvan av juli blev amiralerna Vanessa atalanta fler och fler.

Arten flyttar ju och sensommarfjärilarna bör söka sig söderut om de ska klara livhanken när höstkölden slår till.

På tomtgränsen står en kvarvarande rönspirea Sorbaria sorbifolia efter en numera borttagen "häck". Rönnspirea är en spridningsvillig buske vilken i Finland klassas som invasiv och som således bör utrotas. Enstaka små plantor dyker fortfarande upp här och var och de kan skjuta skott från jordstammar ganska länge efter nerklippning. Tack och lov står de på ett ställe där spridningen är ganska lätt att begränsa.

Insektsmagneter är de ändå... rönnspireornas blommor.

Trädgården 16.7. Leksaksprovning

I somras blev det förnyelse på teleobjektivsfronten och till förfogande finns nu ett objektiv på 200 - 800 mm. Om det vill sig kanske jag någon gång i vinter får tummen ur och gör det där kamerautrustningsinlägget jag tidvis ordat om i säkerligen sju - åtta år.

Dessa två synnerligen hastigt tillkomna fotografier togs under ett par minuter i trädgården samma dag som objektivet anlände. Jag skulle ut på resa senare under dagen och hann inte göra mycket mer än att rikta kameran mot ett par fåglar och trycka av. Det fanns i och för sig inte så många fåglar att fotografera. Något vidlyftigt inställningsexperimenterande skedde inte heller. 

Kajorna i bilden nedan sitter i toppen av ett hög gran som står ca 90 meter från min position. Med trädets höjd blir avståndet kanske 93 meter (grovt uträknad hypotenusa).

Ifall det blir ett kamerautrustningsinlägg beskriver jag varför objektivet i fråga valts.

När detta skrivs har jag hunnit testa objektivet ytterligare och hittills är jag nöjd utgående från syftet med anskaffningen. Som sagt... troligen mer om detta senare.

Talgoxen ovan är förresten en unge - utifall någon undrar.

Trädgården 16.7. Anystis sp.

Under tidigare somrar har jag ägnat en del tid åt kvalsterjakt. Men kvalsterdokumentation kräver stort tålamod kombinerat med mer extremt makroobjektiv som i sin tur fungerar sämre för merparten av de insekter jag vanligen fäster vikt vid. Latheten gör att jag vanligen nyttjar endast den mest flexibla optiken som fungerar bra för i stort sett alla småkryp med en storlek från ca 6 mm och uppåt.

Kvalster i släktet Anystis har en kroppslängd på ca 1 - 1,5 mm. Här är ändå ett sådant kvalster fotograferat i "förbifarten". Ganska hårt beskuren bild och tyvärr något dålig vinkel.

Mer om Anystis här, här samt här där jag ordnade så att jag fick ett stick.

Trädgården 16.7. Pollenia amentaria

Fräsch individ av Pollenia amentaria. De övriga ur familjen daggmasksflugor (Polleniidae) jag dokumenterat har varit slitna. Här trolig P. vagaunda och här en obestämd.

Arterna är rent allmänt svårbestämbara men med denna päls och, vad som verkar vara, helsvart bakkropp utan pudring torde det inte råda några frågetecken. I Norden finns en förväxlingsart (P. atramentaria) men den är enbart hittad några få gånger i Västergötland och inte alls i Finland.

Familjenamnet daggmasksflugor kommer sig av att arterna parasiterar på just daggmaskar.

Trädgården 15.7. Rödtonad röllikerotvecklare

Nytt dokumenterat trädgårdskryss i form av rödtonad röllikerotvecklare D⁠ichrorampha vancouverana. 

Det svenska trivialnamnet förmedlar larvens värdväxt och växtdel. 

Vanlig art i stor del av landet.

Trädgården 15.7. Stekelhotellet

Samma arter som 5.7.

Ovan Megachile rotundata.

Väggsidenbi Colletes daviesanus till vänster och något oidentifierat till höger. Möjligen ett citronbi Hyaleus sp.

Väggbi Heriades truncorum.

Väggsidenbin. Hona ovan och hane nedan.

Trädgården 15.7. Smalblombock

Inte så länge sedan Smalblombock Alosterna tabacicolor fick vara med på bloggen. 

Här kommer indikation på att arten ökar möjligheten att bli dokumenterad även i framtiden.

Trädgården 15.7. Äggspindel

Äggspindel Enoplognatha ovata verkar ha sin nuvarande nordgräns ungefär här i mina trakter.

Observationsrapporterna på laji.fi och de lite äldre markerade fynden i Finlands spindelatlas visar att arten har sydlig utbredning i landet.

Längs västkusten här i Österbotten är äggspindel ställvis ändå vanlig och i trädgården hittas den nästan överallt i undervegetationen. Individer med röd teckning på bakkroppen hittar jag sällan och den här honan är den rödaste hittills.