Jag hann tänka "det där är den största Rhyssella approximator jag sett" innan den sträckte på sig för att börja borra i alstammen varpå jag kom närmare och noterade att det inte alls var R. approximator.
Det här är någon av arterna i släktet Dolichomitus. Art kan man med största sannolikhet inte bestämma utan att kika på ovipositorn i mikroskop.
Den var ganska stor även för att vara en Dolichomitus-stekel. Storlek hos dessa beror dock mycket på storleken hos värddjuret. I det här fallet handlar det om någon vedlevande skalbaggelarv.
Redigering 30.12.2022: Storleken (långsträckt) och svart pterostigma ger D. imperator. Tack till Niklas Johansson för artbestämningen!
Stekeln hade stora bekymmer när den skulle börja mata ner ovipostorn i veden. Det visade sig att etta bakbenet saknade alla leder nedanom tibian och det blev uppenbarligen svårigheter med att få grepp med benen för att etablera tryck mot stammen med ovipositorn.
En pseudoskorpion (klokrypare) hängde fast i det andra bakbenet.
Klokryparen är eventuellt Chernes cimicoides som enligt experter på området är den art "det brukar vara". På basis av bilderna är det dock ingen kassaskåpssäker artbesdtämning.
Klokryparen halkade allt längre ner på tibian och tappade till slut greppet. Stekeln vevade ganska intensivt med benet i fråga.
Äggläggandet blev det inget av. Stekeln gav upp och flög sin kos innan jag hade fått särskilt många bilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar