Fiskar... till slut.

Om inte om vore om hade jag haft ordentlig utrustning (vattentätt hus, anpassad optik och ljus) för undervattensfotografering och film.

Men det har jag inte.

Det är trots allt utrustning för annan typ av fotografering som hittills införskaffats. Mikro, makro och tele har liksom varit prio ett.

Ordentliga undervattensgrejer är inte heller gratis och hittills har det inte känts motiverat med dyra utgifter för något som inte varit kopplat till mer seriös verksamhet... även om drömmen är seriös eftersom intresset för allt som lever under vattenytan är stort. 

För många år sedan köptes en GoPro-kamera för annat bruk än naturdokumentation. Den kameran är vattentät ner till 10 meter. Vid några enstaka tillfällen har jag i testsyfte monterat den på ett kvastskaft och filmat under vattnet. Enstaka fiskar jag jag då också "jagat".

De senaste åren har jag varit några gånger till Torsön i samband med restaurering av Långviken, en flada (tidigare vik), som restaurerats till mer naturligt tillstånd efter att det på 70- eller 80-talet grävdes stora kanaler ut till havet för att "förbättra" vattenutbytet.

Restaureringen innebar att fylla igen kanalerna samt anrätta ett smalare dike som huvudsakligt flöde till havet. 

Restaureringen Innebär bland annat att själva fladan håller jämnare vattennivå och temperatur vilket är till fördel för de fiskyngel som där kläcks efter leken.

Mitt restaureringsbidrag var huvudsakligen arbete med spade och hacka i det rekonstruerade diket mellan fladan och havet. Botten skrapades upp på sina ställen och stenar flyttades för att åstadkomma trösklar, små "bassänger" samt variation i vattenflödets hastighet. 

Vid ett besök våren 2023 noterade jag en gädda Esox lucius på väg upp längs vattendraget och föste försiktigt ner kameran. 

Bilden ovan är en stillbild från den korta filmsnutten där man skymtar fisken i fråga. Det var bara ett test och jag hade dålig koll på hur stort avstånd jag borde ha mellan kamera och motiv. Kameran var inte då kopplad till någon skärm - typ telefonen - vilket innebär att jag inte såg vad jag filmade.

Senaste sommar fick GoPro-kameran åka med till Mickelsörarna i samband med skogsrestaureringsprojektet som beskrivs här.

Dagarna gick förstås åt till skogsarbete men på kvällarna hann jag snorkla en kort stund nära stationshamnen innan ljuset blev för svagt. Dessa bilder är stillbilder från det då filmade materialet vilket gör att de inbegriper typisk rörelseoskärpa.

Låg kvalitet men kul på sitt sätt. 

I lite ljusare förhållanden finns säkerligen chans att få aningen bättre resultat. Dessutom hann jag inte vänja fiskarna vid kamerans närvaro och man hinner inte samla så mycket vettigt bildmaterial på några enstaka minuter av snorkling. Det var dock gott om fisk runt hamnen.

Ynglen som skymtar i bilden ovan är obestämda.

Utöver abborre, Perca fluviatilis, kunde jag notera en del mörtar, Rutilus rutilus.

Det är självklart planerat att jag ska försöka nyttja denna enkla kamera fler gånger under snorkling kommande sommar. Nu har jag också lite bättre koll på vad som krävs gällande avstånd mellan kamera och motiv.

Den här bloggen har för övrigt saknat fisk alldeles för länge. Känns förvisso aningen "billigt" att utöka bloggens artuppsättning på det här viset men nu är det gjort. Eventuella klagomål kan lämnas som kommentarer under.