Som brukligt har jag även denna sommar försökt assistera i den kontinuerliga uppföljningen av några lokala silltrutskolonier. För någon vecka sedan var det dags för gömslesittning och spaning efter ringmärkta ungar för att försöka se hur många som klarat sig så här långt.
Årets spaning renderade inte i många observationer. 2020 verkar alltså ha varit ett mindre lyckat häckningsår.
Den här gången var varken varken ungar eller adulta fåglar pigga på att komma i närheten av gömslena. Men så företogs också spaningen några dagar senare än vad som varit normalt. Det kan måhända förklara varför trutarna var tillfreds med att hålla sig ute på vattnet eller på stenar/grynnor längre bort från kolonierna. Det påverkar i och för sig inte observationerna så värst mycket - förutom att simmande ungar givetvis inte visar benen och ringarna - men det påverkar de fotografier jag brukar ta från gömslet.
Fotograferandet är förstås inte av hög prioritet. I stort sett all tid går åt att spana efter silltrutungar. Men några bilder brukar det ändå bli. I år således endast några halvt meningslösa avståndsokument.
Höstflyttande kärrsnäppor är standardfåglar på holmarna den här tiden. I bilden ovan skymtar även en kustsnäppa.
Den obligatoriska bilden av en silltrut.
Jämför gärna med hur det "brukar se ut":
- 2019.
- 2018.
- 2017.
- 2016.
Gråtrutarna får också vara med på bild. Inte ens de var närgångna det här året.
Jämför med:
- 2019.
- 2018.
- 2017.
- 2016.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar