Måndagen 20.2 hade vi precis landat vid köksbordet för middag efter arbetsdagen. Stora bruna flarn började plötsligt dala ner utanför köksfönstret. Flarnen visade sig vara fjädrar och dun.
Uppe i klibbalen utanför fönstret satt en sparvhökshona och förberedde inmundigandet av maträtten rå gulsparv.
Ifall du är lika skarpögd som höken och därmed upptäcker enstaka smärre brister med klarhet och fokus i fotografiet kan jag upplysa om att dokumentationen gjordes med brant vinkel genom ett annat, för ändamålet ännu mindre lämpligt, fönster än det genom vilket ringtrasten fotograferades.
Efter kanske en halv timme var gulsparven konsumerad. Sparvhöken tvättade näbben mot grenens lav, burrade upp sig några gånger och drog sedan sin kos.
Sparvhök har skymtats med jämna mellanrum i trädgården denna vinter. Dagarna efter den lyckade jakten följde flera sparvhöksbesök och jag misstänker det är samma hona som återkommit i de flesta fallen. Någon ny lyckad jakt har dock inte noterats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar