Av nejdens sociala getingar är säkerligen rödbandad geting - Vespula rufa - den mest kännspaka. Visserligen är väl bålgeting också kännspak, men den är kanske ännu inte så allmänt förekommande. Troligen lär den bli vanligare vartefter.
Edit: Är du en i Sverige boende läsare kanske ordet "kännspak" verkar främmande. Förklaring här.
Sommaren 2018 har på Utgångspunkten varit en rödbandad geting-sommar. Här har visserligen varit en hel del getingar överlag precis som på många andra håll, men aldrig tidigare har jag stött på så många exemplar av denna oerhört tjusigt färgade art.
Givetvis beror det på att någon koloni finns i den omedelbara närheten och att arbetarna därmed frekvent patrullerat jordlotten. Arten vill egentligen bo i barrskog och är därmed inte så vanlig bland bebyggelse. Så trots att den förekommer i hela landet är det inte en geting man stöter på så värst ofta. Deras skogsfäbless gör att de förstås också sällan sitter på tallrikskanten och suktar efter skinkbitar eller sockret på syltgrisen (finlandssvenskt namn på en specifik form av syltmunk).
Rödbandad geting är en av Österbottens 3,1 arter jordgetingar (släktet Vespula). I motsats till arten vanlig geting (Vespula vulgaris) är samhället oftast litet och antalet arbetargetingar sällan stort. Den tredje lokala Vespula-arten jordsnyltgeting (V. austriaca) har inte egna arbetare. Honorna "snyltar"/parasiterar på rödbandad geting på så sätt att de tränger in i ett bo av rödbandad geting, dödar dess drottning och tar över kolonin. Arbetarna bygger vidare på boet och föder upp jordsnyltgetingens laver som endast består av fertila honor och hanar.
3,1 arter? Tja, Vespula germanica - Tysk geting - skulle väl eventuellt kunna tänkas vara möjlig att hitta med lite (eller mycket) tur.
Här är några gamla (2013) bilder av en drottning.
Söker denna socker i form av honungsdagg på bladet?
SvaraRaderaJag har inte luskat ut vad de gör på bladen.
SvaraRaderaBladlöss har där inte varit och således borde det inte finnas honungsdagg. Ovanför finns inte heller något av de träd ur vilka det droppat honungsdagg pga. de ganska stora mängderna bladlöss som vi haft under sommaren.
Busken är en schersmin som nu på sensommaren är överväxt av åkervinda. Getingarna (både rödbandad och främst takgeting) var huvudsakligen på schersminbladen och endast delvis på åkervindans blad.
En annan schersmin tre meter bort har inga getingar på sina blad. Samma gäller en tredje schersmin på gården.
Getingarna var ivriga efter någonting på bladen och rusade omkring ivrigt gnuggande sina palper mot bladytan. Har inte sett dem stanna upp någon längre stund, utan enbart detta ständiga springande av och an. Måhända någon doft som lurar dem på något sätt. Jag vet inte.
Blomflugor var också på bladen. Men getingarna jagade inte dem i alla fall.