fredag 28 mars 2014

Gamla strandfynd aktualiserades

Förra helgen råkade jag av en händelse få Nationalnyckeln-boken om tagghudingar som gåva. I någon mån har jag lite halvsamlat på bokverket och har knaprat ihop merparten av de hittills utgivna böckerna. Den här boken råkade jag dock inte äga och hade den hittills lite lågprioriterad i anskaffningsordningen eftersom den behandlar djur jag huvudsakligen inte påträffar. Men som den nörd man ändå är var det en stor glädje att få börja bläddra bland bladen. Precis som i de övriga Nationalnyckeln-böckerna är det fråga om fantastiska bilder och alldeles underbart ingående information om de organismer som behandlas.

Det gav mig plötsligt också möjlighet att kolla huruvida ett par strandfynd på Island kunde behäftas med något namn. Visserligen sträcker sig Nationalnyckeln inte längre än till arter som påträffats i Sverige men de arterna är samtidigt typiska nordatlantiska sådana.

Hösten 2012 var jag på en arbetsresa till Island och närmare bestämt Akureyri (finns äldre blogginlägg om detta). En dag hade vi en lång utfärd till en gammal och numera nerlagd "fiskfabrik" ute vid Hjalteyri. Jag ägnade en hel del tid åt att spana efter allehanda djur man inte hittar vid Andrasjön här i Nykarleby.
Namnet på den här sjöstjärnan torde jag möjligen ha kunnat ringa in tidigare men jag hade helt enkelt inte kommit mig för att leta. Det rör sig förmodligen om en alldeles vanlig en, som logiskt nog också går under det svenska namnet Vanlig sjöstjärna. Asterias rubens på vetenskapiska.

Vanlig sjöstjärna är ganska variabel i färg och förekommer dessutom i en taggig och en slät variant. De lever huvudsakligen från 200 meters djup och upp till stränderna. Innan den här sjöstjärnan spolades upp på land har den bl.a. jagat sjöborrar, havstulpaner, musslor, ormstjärnor och andra sjöstjärnor. Med kraftiga armar, slangfötter och sugskivor är de utmärkt konstruerade för att övervinna sina byten. Musslornas skal bänds upp varpå sjöstjärnan helt enkelt för in sin egen mage mellan skalhalvorna och löser upp musslans innandöme.

Djuret som syns på dessa närbilder blev av någon anledning inte fotograferat på så att man kan se hela. Det är en ormstjärna. När det gäller den här blev det genast lite knepigare men jag lutar nu ändå mot att det handlar om en art som heter Mosaikormstjärna - Ophiopholis aculeata. Det är för övrigt den som pryder omslaget på nämnda bok. 
Bilden ovan är centrum av ovansidan.

Mosaikormstjärna är en alldeles vanligt förekommande ormstjärna i Nordatlanten. Den femdelade munnen med sina kraftiga tänder ger sken av att ormstjärnan matar ner svårtuggad mat. De är dock huvudsakligen på jakt efter småpartiklar och plankton. Dessutom ser ju munnen lite större ut på bild än vad den är i verkligheten. Hålet i mitten är knappast mer än en millimeter i diameter.

Detalj av ormstjärnans ena arm. Ca 4 mm bred.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar