Helgen har spenderats i Umeå och resans huvudsyfte var att hjälpa äldsta sonen med flytt inför hans studier.
Visserligen är det här inläggets första mening applicerbar även på den där stunden då egna barn flyttar hemifrån men eftersom den här bloggen inte handlar om familjerelationer eller motsvarande så gäller det stripgåsen på bilden.
Jag plockade kameran med mig på resan för jag tänkte att något - typ fåglar - kan dyka upp medan man befinner sig på färjan. Fotograferade en del från båten och de bilderna ska jag plocka in vartefter.
Sonen inkvarterade sig i sin bostad och jag besökte och bodde hos släktingar på annat håll i stan - nämligen precis intill norra ändan av Röbäckslätten. Innan solnedgången på lördagskvällen gick jag ut på åkern bredvid deras hus och tänkte att jag skulle plåta några av de många hundra kanadagässen som för tillfället betar på fälten. På kvällen söker de sig till älven för natten och jag befann mig på lämplig plats för att de skulle passera mig hyfsat nära.
761 bilder av gäss blev det och jag kommer säkert att publicera drivor av dem vad det lider.
När fåglar flyger i flock tenderar jag att följa en enskild individ med sökare och autofokus-punkt. När grupperna av gäss startade från åkern valde jag som brukligt ut en lämplig individ någonstans mitt i gänget och började trycka av. Först när jag gick igenom bildmaterialet efteråt noterade jag den ljusa gåsen till vänster - en stripgås.
Så oerhört typiskt att jag inte hade simultanförmåga nog att upptäcka den i sökaren och flytta min egen fokus rakt på den istället. De flög väldigt nära när de kom förbi min position.
Samtidigt kunde den mycket väl ha hamnat helt utanför (400 mm begränsar en hel del) och aldrig fastnat på bild. Ska också tillägga att jag visuellt inte hade full pejl på alla gässen medan de var på marken. Hade en smula växtlighet mellan mig och dem - vilket jag tyckte var till fördel.
I slutändan hade jag nog tur när gåsen trots allt kom med på ett par fotografier men lite tokigt känns det allt att uppmärksamheten brast - jag menar, gåsrackaren skiljer sig onekligen ur en smula...
Stripgås - Anser indicus - hör hemma i Asien och har varit en ganska populär parkfågel i Europa. De exemplar som kan skymtas är nog förrymda parkexemplar så raritetsgraden är väl inte den högsta.
På svenska motsvarigheten till Tiira - http://svalan.artdata.slu.se/birds/dagens.asp - finns stripgåsen på Röbäckslätten noterad från 25.8 och fram till 30.8
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar