Tyckte jag hade prima takt på inläggsproduktionen i september och var nästan på väg att nå fram till mera aktuella och nyligen gjorda observationer. Men så kom en arbetsresa plötsligt in i schemat och nu har jag halkat efter igen.
Vad gör väl det när allt kommer omkring? Vinterhalvåret tenderar ändå inbegripa färre observationer och dokumentationer, så att delar av sommarhalvårets skörd portioneras ut en bit in på hösten är väl trots allt OK. Inläggsflödet blir helt enkelt lite jämnare. Sommarhysterin mattas av och vintertomrummet får liv.
Typ.
27.8 räddades en stor stenhumledrottning, Bombus lapidarius, från drunkningsdöden. Hon bar föga förvånande på en del Parasitellus-kvalster vilket är vanligt för just drottningar.
I sociala medier frågas det ständigt kring dessa kvalster och de sammanblandas ofta med parasitism och fästingar. Verkligheten är dock en annan. Inte ens det parasitklingande släktnamnet betyder att de ägnar sig åt att suga livsmust ur humlorna.
Parasitellus är ett släkte vars arter utvecklat samarbete med humlor. Här kan man tala om mutualism eftersom även humlorna drar nytta av samarbetet. I humlebona äter kvalstren avfall och - högst troligen - diverse småkryp i stil med andra kvalster och nematoder som annars kunde vara en fara för humlorna.
Kvalstren är beroende av livet i humlebona och eftersom humlornas kolonier enbart är ettåriga måste kvalstren ha en metod för att finnas i nya bon följande säsong. Den metoden inbegriper lift och övervintring med humledrottningarna vilka förstås är de enda humlorna som övervintrar.
Således har kvalstren tajmat sin årscykel så att de når sitt liftande (foretiska) deutonymfstadie när nykläckta humledrottningar ska lämna boet mot slutet av säsongen. Kvalstren klättrar upp på drottningarna och följer med drottnignarna för att övervintra. Därför ser vi kvalsterbärande humlor nästan bara på vårarna när drottningarna vaknat och mot slutet av sommaren när den nya generationen drottningar flugit ut.
I vissa fall är humlor med kvalster sanslöst trötta. Det kan bli för många passagerare och då orkar humlorna helt enkelt inte flyga. Om så är fallet kan man borsta av några kvalster med en liten pensel och ge humlan en liten slurk vitt socker upplöst i vatten så att hon får ny energi.
Studier har påvisat att drottningar som bär på kvalster har på färre parasitiska nematoder. Exakt när och hur kvalstren påverkar den saken har jag inte kollat upp, men det finns alltså skäl att värna om samarbetet.
Vad jag totalt missade medan jag dokumenterade humlan var mattan av riktigt små kvalster som täcker drottningen här och var. Dessa kvalster noterade jag först när bilderna fanns på datorn och skulle genomgå lite redigering (beskärning och annat). Hade jag vart minsta lilla uppmärksam och noterat dessa hade jag förstås hämtat ett annat objektiv med större uppförstoring för bättre dokumentation. Men så var det inte och nu får jag sitta här och skämmas.
Vi har alltså två typer av foretiska kvalster (deutonymfer) som trängs på denna drottning.
De små kan eventuellt tillhöra släktet Kuzinia som på engelska heter bee mites. Dessa är främst förknippade med just humlor och lever av pollen i humlebona. Lite liknande strategi som Parasitellus-kvalstren, men mer tveksamt om humlorna gynnas av Kuzinia. Här kan man i alla fall konstatera att Parasitellus-kvalstren inte verkar ha hållit efter de små kvalstren på särskilt effektivt sätt (vilket de kanske inte alls gör). Bör dock poängtera att det handlar om en gissning och att tillhörande frågetecken är av tydligt slag. Om eller när jag får lite mer kött på benen återkommer jag med en uppdatering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar