måndag 1 mars 2021

Aperileptus sp.

Som vanligt kommer den här stekeln ur ett av trädgårdens växthus och hör till de självdöda småkryp jag tenderar samla på.

Det är en art i släktet Aperileptus som ingår i underfamiljen Orthocentrinae (svampmyggesteklar) och familjen Ichneumonidae (brokparasitsteklar). 

Kroppslängden på denna hona är 5 mm. 
Bakkroppens tergiter har gett vika när innandömet torkat ihop.

Underfamiljens svenska trivialnamn avslöjar valet av värddjur. Det rör sig alltså om larver av svampmyggor (fam. Mycetophilidae) och sorgmyggor (Sciaridae) samt eventuellt några andra familjer tillhörande överfamiljen Sciaroidea.

Svampmyggesteklarna verkar vara en underfamilj som främst förknippas med skogsområden generellt och tajgabältet specifikt (1). Det är kanske förstås en konsekvens av skogarnas svamprikedom samt därmed tillgången på värddjur. Således är underfamiljen ofta numerär i olika insamlingsprojekt med fällor ute i skogsmiljö (1). 

Det här är fjärde svampmyggestekeln (arten) jag hittills dokumenterat i trädgården. Om jag dristar mig till att killgissa en smula så kan dessa potentiellt gynnas av den samling död ved som deponerats här och var i trädgårdens undervegetation. Svampar tenderar gilla ved och svampmyggor gillar svamp och svampmyggesteklar gillar... ja... ni fattar.

I lådan med obestämda tvåvingar - som jag inte riktigt kommit mig för att börja dokumentera så värst mycket ur än - finns sannolikt också just svampmyggor och en del sorgmyggor. När jag evenutellt har sådana framför kameralinsen är ett stort frågetecken. 
Kanske aldrig. Vi får se. Genomgången och dokumentationen går så förtvivlat långsamt. Snart är det vår och sommar. Då lär lådorna med ogenomgånget material växa till sig ytterligare. Det här är en okontrollerbar lavin och inget kan jag göra för att hejda den.

Ovipositorn hos många svampmyggesteklar är av ganska specialiserat slag och variationen är stor inom släktet. Orthocentrinae är en något outforskad underfamilj än så länge och endast ett fåtal arters ekologi är någorlunda känd (2). 

Det vore med andra ord läge att testa samla in svamp med svampmygglarver för att se vad som kläcks och om man eventuellt också får parasitsteklar i kläckningen. Men det är förstås även andra än svampmyggesteklar som gillar svampmyggor. Även t.ex. hyllhornsteklar (fam. Diapriidae) har delvis samma idé om vad som är prima larvföda. Hur som helst finns det garanterat massor av ny kunskap att upptäcka för den hugade entomologen med fäbless för små parasitsteklar och/eller svampmyggor. 



Tack till Andrei Humala för bekräftelse av släkte.


Referens:

1. 
Andrei Humala

2.
Gavin R. Broad, Mark R. Shaw & Michael G. Fitton
Handbooks for the Identification of British Insects. Vol 7 Part 12



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar