Senaste gårdssafari renderade också i en brun stenkrypare - Lithobius forficatus.
Föregående mening kan eventuellt tydas som att fyndet är något att höja ögonbrynen över. Men brun stenkrypare är så tokvanlig att jag snabbt fiskar upp en sådan vilken dag som helst under sommarhalvåret. Av någon anledning har jag bara inte tagit så många bilder av dem. Den här bilden är ju heller inget att hänga i julgranen, men den får komma med på bloggen oberoende. Hela den nästan 3 cm långa individen fick inte plats på sensorn.
I det här inlägget från 2015 finns några närbilder och mer information om krypet i fråga.
Notera de sju småmojängerna på sidan av stenkryparen. Det är liftande (foretiska) deutonymfer av någon sort bland Uropodina-kvalstren (Mesostigmata).
Det häftiga är att de ur analen sprutar en slags vätska - ett "lim" - som fastnar på det djur de vill lifta med. Vätskan stelnar i kontakt med luften och bildar en slags stjälk. Detta syns ju inte så värst bra på den här bilden.
Jag har ett annat Uropodina-kvalster på en död och tillvaratagen skalbagge jag tänkt fotografera inom kort. Om kvalstret också dött, så att det inte släpper taget i samband med någon förvandling till nästa utvecklingsstadium, så är planen att också få det ordentligt dokumenterat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar