måndag 25 januari 2016

Midvinterstandard

Fullskalig vinter innebär fullskalig vintermatning, som innebär mesar, som på vår gård innebär talg och blå. Här är således fem obligatoriska bilder av dessa stamkunder. Blåmesarna undvek för det mesta kameran. Talgmesarna uppvisade större nyfikenhet. 

Ett genomtypiskt midvinterinlägg.







4 kommentarer:

  1. Här i Bohuslän har vi i vinter haft en hel del starar som kämpat med 15 gradig kyla. Jag såg en flock på minst 50 st förra veckan. Kan inte påminna mig att jag sett starar förr när det varit så kallt.
    Nu kommer även dom till folks fågelmatningar, vilket jag inte heller sett förut.
    Dessutom har vi glädjande nog haft rekordmycket steglitser. Jag såg en flock på ca 80 individer någon vecka innan kylan slog till som värst, fast dom verkar ha flyttat sig sedan tistlarna blev snöskulpturer.

    SvaraRadera
  2. Fans enstaka strö-starar i våra trakter senaste vinter. Det var i och för sig en helt annan typ av vinter än vad vi sett hittills nu i år. Tufft att vara stare på fel plats på fel tidpunkt. Men hittar de bara mat så kan de förstås klara sig. Jag hade ett par svarthättor på gårdsmatningen förra vintern (runt nyår) men jag är rädd att de strök med till sist.
    Steglits vore härligt att se lite mer av här. Endast några få syns nu som då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja steglitserna är närmast osannolikt vackra fåglar och att dom är så många är helt nytt här, vad jag vet iallafall och jag är ganska ofta ute och tittar på fåglar. Tidigare år har det bara varit några enstaka exemplar.
      Det verkar som om vi ser vissa större ommöbleringar i våran fågelfauna nu. Det kan säkert finnas många orsaker till det, som t.ex att några arter som minskat i odlingslandskapet har börjat anpassa sig och att andra reagerar på deras ökning och kanske att vissa arters fortsatta nedgång ger mer utrymme åt andra osv. men det finns nog goda skäl att misstänka klimatuppvärmningen som den största enskilda faktorn i arbete.

      Radera
    2. Har aldrig haft steglits vid gårdsmatningen och det lär väl antagligen heller aldrig ske. Klimatförändringarna påverkar antagligen i första hand de vars flyttning aktiveras av födotillgång och ev. temperatur. "Datumflyttarna" lär väl fortsätta som förr - något som iofs också kan leda till bekymmer eftersom en hel del insekter och andra småkryp kan få ändrad årsrytm - vilket alltså i sin tur kan leda till att datumflyttarnas häckning inte längre sammanfaller helt med populations-topparna hos deras normala byten. Alla förändringar är svåra - en tid i alla fall.

      Radera