Bådaviken 1.5. Del 11 - Vanlig fästing

Bådaviken är teoretiskt hemvist för kopiösa mängder fästingar. 

Däggdjur av alla storlekar - dvs. från små gnagare och insektätare till älgar - både syns och ger sig till känna genom ljud, spår eller spillning

Alla dessa djur måste vara bärare av fästingar. Jag lägger tyngdpunkt på måste. Det bara måste vara så.

Bådaviken torde dessutom teoretiskt erbjuda perfekt mikroklimat för fästingars överlevnad i väntan på nästa mål mat.

Jag har rört mig i Bådaviken under alla årtstider. Besöken har varit många under årens lopp och på högsommaren letar man sig ofta fram genom högt gräs och annan markväxtlighet.

Självfallet kontrollerar jag mig själv efter varje besök, men inte en enda gång har jag påträffat någon fästing. Det är ett sant mysterium. 

Finns fästingarna faktiskt inte i Bådaviken? 

Eller är jag inget åtråvärt byte?

 Jag vet inte.

Småkrypssafarin 1.5 bjöd - som synes - äntligen på en fästing.

Men den hittade inte mig.

Jag hittade den.

När jag min vana trogen sållade lövförna ute i albården traskade plötsligt denna hona omkring på uppsamlingsytan.

Ska erkänna att jag för en kort stund kontemplerade över det faktum att fyndet genererade lyckokänslor... att det var roligt att se en fästing komma traskande bredvid Erythaeus-kvalster, jordlöpare, myror, täckvävarspindlar och diverse hoppstjärtar. Då var den plötsligt ett djur och inget hullingförankrat, sjukdomsspridande äckel.

Jag samlar ju sällan småkryp. Men den här fick komma med hem och när detta skrivs är hon ännu i frysen. Tror inte det tar henne av daga eftersom hon sannolikt har kvar sitt antifrysskydd efter vintern. Vi får se. Om kylan inte gör jobbet lär spriten fixa biffen.

Medan fästingen vandrade omkring på uppsamlingsytan ville den enbart söka skydd. Det fanns inget som drev henne mot mig. När jag petade på henne drog hon ihop benen och såg "död" ut så som många spindeldjur gör när de anar oråd. Hon var alltså inte alls intresserad av att kroka tag i mig. 

Slutligen ska det väl tilläggas att det rör sig om vanlig fästing - Ixodes ricinus. Om inte annat syns det på bilden av undersidan där könsöppningens placering och längden på första benparets coxataggar avslöjar arttillhörigheten.

Fästingar!

Fascinerande varelser!