
Med sina massiva 1,2 mm och blanka ryggsköld är Euzetes globulus någorlunda lätt att få syn på med blotta ögat.
Storleken blir dessutom en central karaktär för att särskilja E. globulus mot den annars mycket snarlika Chamobates subglobulus, som i Finland dock verkar vara observerad - eller rapporterad - vid endast ett tillfälle på Brändö i Ålands skärgård.
Brist på rapporterade observationer betyder dock inte så mycket i kvalstersammanhang eftersom förhållandevis få personer söker dem och funderar på vilka arter de hittat.
Kroppslängden på C. subglobulus rär ca 650–700 μm (0,65-0,7 mm). Kroppsformen som helhet är något kortare i förhållande till dess längd och aktern ser aningen "korthuggen" ut.
Kikar man närmare noterar man också att deras bothridial sensilla (känselborsten i "bakre" hörnen av prodorsum ("framkroppen")) är hos C. subglobulus marginellt grövre i förhållande till sin längd.
Så med tanke på detta har man goda skäl att inte avfärda alla mörka och blanka som E. globulus bara så där rakt av utan att ha säkerställt sig om att ögonmåttet är korrekt och att de diagnostiska karaktärerna är de rätta.
Dokumentationen av dessa påminner mig om att jag borde bygga om blixtdiffusorn för att försöka minska den där besvärande tydliga "rundeln" när så här blanka motiv är framför kameran.


E. globulus hittas företrädesvis bland förna i lövträdsdominerad skogsmark. Död ved verkar vara något arten också dras till
Den litteratur jag har tillgänglig är aningen tudelad beträffande vad E. globulus äter. Merparten nämner svampmycel och det handlar då primärt om svampar i lövförna och död ved. Det nämns också att arten är nedbrytare av organiskt material (detrivor).
Den litteratur jag har tillgänglig är aningen tudelad beträffande vad E. globulus äter. Merparten nämner svampmycel och det handlar då primärt om svampar i lövförna och död ved. Det nämns också att arten är nedbrytare av organiskt material (detrivor).
Comparison of morphology and ontogeny of Chamobates subglobulus (Oudemans, 1900) and Euzetes globulus (Nicolet, 1855) (Acari: Oribatida)
International Journal of Acarology, 40:4, 274-295
DOI: 10.1080/01647954.2014.914971
Katja Schneider (2005)
Feeding biology and diversity of oribatid mites (Oribatida, Acari)
Dissertation, vom Fachbereich Biologie der Technischen Universität Darmstadt.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar