söndag 31 mars 2019

Damaeus cf. onustus

Att få kvalster på posten är inte helt fel. Den här skräpiga saken kom via nämnda traditionella försändelsemetod från Sverige eftersom avsändaren önskade artning av djuret. Jag hade kommenterat kvalstret på fb-sidan Spindelnätet - en sida som verkligen rekommenderas för alla med tycke för spindeldjur.

Skräpiga? Jo den här kvalstermodellen hör till de där som gärna klär sig i diverse partiklar vilka fästs på klickar och lager av cerotegument de har på kroppen. 
Läs mer om cerotegument i inlägget med det här Camisia-kvalstret.

Likt kvalstret i länken ovan hör det här till underordningen Oribatida (hornkvalster). Familjen är Damaeidae. I Finland finns enligt Laji.fi sju stycken släkten. Dyntaxa listar fem släkten (Sverige). Några av släktena är relativt lika varandra och en del namnändringar verkar ha skett vartefter de undersökts de senaste åren. Förmodligen har respektive taxonimiska listor följt lite olika kategoriseringar och därmed är indelningen av släkten inte identiska.

En övergripande och snabb okulärbesiktning ger vid handen att detta kvalster tillhör släktet Damaeus.

Längden är inte uppmätt men måste röra sig om ca 0,7-0,9 mm, vilket är aningen litet för den art jag kommit fram till att det är. Den arten är normalt kring 1,5 mm. Men mindre storlek är i de här fallen ingen tokavgörande grej.

Elva arter verkar vara listade för Sverige - därifrån detta alltså kommer. I Finland tycks sex stycken vara registrerade. Det är alltså här som artningsbekymren börjar dyka upp för en amatör som jag. Åtkomsten till beskrivningar av de enskilda arterna är helt enkelt begränsad. Verkar som om acarologerna själva - om jag sett rätt i vissa forskares kommunikation - också får arbeta för att komma åt de förhållandevis få studier som gjorts. Alla papper på gjorda studier har ju heller inte letat sig ut på nätet och därför borde man antagligen söka dem på universitet eller museer. Kvalstren är dessutom en klart understuderad grupp djur. 

Att söka bilder på nätet är vanskligt. I många fall finns det ingen garanti för att ett fotograferat kryp har fått rätt artbestämning. Hittar man en bild av ett Damaeus-kvalster som har artnamnet adderat finns det ofta risk att man blir lurad. 

Damaeus onustus är kanske den art i släktet som oftast förekommer på the world wide web. Här finns risken att nytillkomna Damaeus-fotografier behäftas med artnamnet onustus även om någon artning inte egentligen gjorts. Så småningom är merparten av alla Damaeus-bilder kopplade till onustus och ifrågasättandet blir mindre och mindre. Övriga arter glöms bort i processen. Således får man också ett intryck av att just onustus är den vanligaste av Damaeus-arterna trots att det nödvändigtvis inte behöver vara så - speciellt regionalt eller lokalt. Jag har själv onödigt lätt att falla i den tankefällan gång efter annan och måste konstant påminna mig om att ifrågasätta mina slutsatser.

När jag först placerade kvalstret under stereoluppen fick jag intrycket av att benlängden var förhållandevis lång. Den nämnda Damaeus onustus ska ha framben som är ungefär 1,2 ggr kroppslängden. Benpar nr fyra ska vara ca 1,5 ggr kroppslängden. När kvalstret vandrade omkring upplevde jag att benslängden överskred nämnda mått och gjorde att det påminde mer om D. clavipes som är en mer långbent art. Hos clavipes är motsvarande siffror ca 1,45 ggr kroppslängden för benpar 1 och 1,85 mm för benpar 4. Dessutom kändes de enskilda bensegmenten - speciellt tarsus - tunna och utdragna på ett sätt som inte stämde överens med de bilder jag kopplat ihop med D. onustus. Samma gällde håren (setae) på benen.

Men man bör inte lita på synen heller. Intryck är inte alltid tillförlitliga och därmed väldigt svag grund att stå på. Först när jag hade tagit några bilder kunde jag börja jämföra mer sakligt. 

Inledningsvis använde jag kameran på stereoluppen (mikroskopet) trots att jag har svårt att få riktigt vettiga bilder genom det. Men man måste ju göra nya försök vilket jag också gjorde. Bäst bilder med tillräckligt kraftig förstoring får jag med ett mikroskopobjektiv på utdragsbälg, men med den utrustningen kan jag inte fotografera levande djur.

De tre följande bilderna här nedan är tagna via mikroskopet. Inläggets fyra första bilder är tagna med MP-E65-objektivet och det gjordes först i ett senare skede.

Mikroskop-optiken har besvärande diffraktion, ljusspridning och kromatisk aberration. Det sistnämnda har jag försökt dämpa i efterbehandlingen.

Här började det stå klart att D. clavipes kunde räknas bort. Övriga arter jag har beskrivning på hade redan tidigare avfärdats pga. behåringen.

Jag ville ju ha kvalstrets undersida dokumenterad också. Könsöppning och anal är sådant man gärna ser närmare på i dylika sammanhang.

Den stora ovala - eller superelliptiska - formen mitt under kvalstret är dess könsöppning. Ovalen längre akterut är analen. Här börjar det lukta D. onustus. Precis framför analen finns en lite "sklerotiserad" form (preanal sclerite) som hos det här kvalstret är triangulär. Tack och lov lyckades jag få en tillräckligt tydlig bild för att kunna urskilja den detaljen. 

Hos D. onustus ska de två främre "triangelspetsarna" vara rundade. Här ser de spetsiga ut och det gör att jag känner en liten osäkerhet i artningen. Borde komma åt att se mera jämförelsematerial för att bättre kunna ta ställning. 

Samtidigt verkar övriga detaljer stämma med D. onustus så vitt jag kan se. Därmed torde det här i alla fall vara en mycket trolig D. onustus - även om jag inte helt och hållet vågar sätta huvudet i pant.

Kvalstren i Damaeus-släktet är svampätare. De äter förstås mycel och hyfer men hittas också på fruktkropparna.

Enligt vissa observationer ägnar sig en del kvalster i familjen Damaeidae åt att sköta sin avkomma. Hos en Damaeus-art (D. verticillipes) har honor setts lägga ägg på hanarnas rygg. Hanar hos andra i familjen har noterats bära på ägg men det finns inga riktiga studier kring beteendet (2).

Slutligen tog jag några extra bilder och sedan fick kvalstret åka ut. Visst kunde man ha sparat det för framtida bruk, men den som följer med den här bloggen känner till att jag inte tenderar samla annat än självdöda kryp. Jag hoppas nu att jag sammantaget helt enkelt har tillräckligt många och tydliga bilder (det finns långt fler än de jag lagt upp här) så att jag framledes kan göra nya jämförelser om nytt material dyker upp.

Och tack för försändelsen av detta tjusiga lilla kryp! Det var ett givet nöje att kolla närmare på kvalstret.




Referenser:

1.
Taxonomy of European Damaeidae VIII. Contribution to classification of genus Damaeus C. L. Koch, 1835, with at review of Adamaeus Norton, 1979 and Paradamaeus Bulanova-Zachvatkina, 1957 and redescription of three species
Ladislav Miko
Zootaxa 3980 (2): 151-188. 2015

2.
Mites: Ecology, Evolution & Behaviour. Life at a Microscale
David Evans Walter, Heather C. Proctor
Springer (Second edition) 2013


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar