Bådaviken 2.6. Del 5 - Skogstömygga

Vad vore sommaren, eller tillvaron, utan stickmyggor?

Skulle man uppskatta en sommar utan dem?

En aningen biologisk och stelt tråkig kommentar är kanske något i stil med att vi då också skulle vara utan en hel massa fåglar. 

En svala gör ingen sommar.

Alltså skulle vi inte ha sommar utan stickmyggor.

Den där minnesvärt störiga myggan som viner någonstans uppe vid taklisten medan man försöker somna på kvällen.

När man blir medveten om sin uppskattning och glädje över stunder med få myggor som kontrast till perioder med många myggor.

När man i efterhand får dra på munnen i åminnelse av tillfällen då man försökt springa ifrån ett moln av myggor.

När folk från olika orter skrävlar om hur stora myggor de har. På min hemort brukade man t.ex. torka dem och använda dem som mjölkpall.

Sommar är inte bara en årstid med värme och grönska. Sommaren är summan av alla sommarkomponenter. Summan av alla svalor.

En mygga gör ingen sommar.

Årets första dokumenterade stickmygga är alldaglig trivialitet i form av skogstömygga Aedes communis.

Mängden av dem började bli riklig och det slutade med en del blodgivning. 

På bild en aningen sliten hona som av någon anledning inte verkade bry sig om min närvaro och enbart satt stilla på en trädstam.

Bådaviken 2.6. Del 4 - Cryptinae (?)

• Ripley: That's amazing. What is it?
• Ash: Uh, yes, it is. Um. I don't know yet.

Nära marken på en död stående björkstam var äggläggning på schemat.

Stekeln tillhör, om jag inte missar något uppenbart, antingen Cryptinae eller Phygadeuontinae (fam. brokparasitsteklar, Ichneumonidae). Jag tycker mig skymta att sternaulus har en riktning som kunde tänkas vika av och sluta nedanom mesopleurons "bakre hörn" vilket indikerar att det rör sig om någon Cryptinae (se jämförelse med Phygadeuontinae t.ex. här).

Bådaviken 2.6. Del 3 - Aradus depressus

Aradus depressus ingår i familjen barkskinnbaggar (Aradidae).

Arten äter svampar som angripit ved. Exempelvis svampar i släktet Trametes står på menyn.

Björk, eller svampar i björk då alltså, verkar enligt litteraturen vara föredragna men det duger även med svamp i en del andra trädslag. 

Här är den 5-6 mm långa skinnbaggen på just björk. 

Inte helt lätt att upptäcka och så länge de sitter still är det närmast hopplöst. 

Om någon ser mig stå stilla stirrandes på trädstammar är det för att jag försöker skönja välkamouflerade småkryp eller väntar på rörelse av samma småkryp.

Bådaviken 2.6. Del 2 - Lurvig vintermätare

Lurvig vintermätare Lycia hirtaria är en art vars larver återfinns på många olika träd och buskar. I Bådaviken, mellan Djupstensvägen och fågeltornet, är det rimligen björk, al och rönn som får stå till tjänst med mat.

Larven ovan var liten. Sisådär 13 mm.

Jag lyckades missa mig med skärpan.

Nu är det dags att räkna upp ett gäng parasitflugor (fam. Tachinidae).

Bactromyia aurulenta,

Blepharomyia pagana,

Carcelia sp.,

Drino inconspicua,

Exorista sorbillans,

Exorista grandis,

Peribaea tibialis,

Phorocera assimilis,

Phryno vetula (på Finlands artlista men ingen rapporterad observation),

Phryxe magnicornis,

Phryxe nemea,

Phryxe vulgaris, 

Winthemia quadripustulata,

Winthemia venusta.

Det är nämligen nämnda arter parasitflugor vilka, enligt Tschorsnig, 2017 (se ref.), är konstaterade som parasiter på lurvig vintermätare. Varför jag nämner detta beror på ansamlingen ägg synliga på larven i tredje bilden.

Listan är bara i alfabetisk ordning och inte baserad på sannolikhet beträffande vilken art som kan vara mest aktuell. Det vågar jag inte spekulera i. 

Larven i fråga var mellan 15 och 20 mm. Jag skriver var snarare än är eftersom dessa bilder togs för snart en månad sedan.

Referens:

Hans-Peter Tschorsnig, 2017

Preliminary host catalogue of Palaearctic Tachinidae (Diptera)

http://www.nadsdiptera.org/Tach/WorldTachs/CatPalHosts/Home.html, 28 April 2017

Bådaviken 2.6. Del 1 - Spindlar

2.6 bidde det Bådaviken.

Det var ett ganska kort besök under vilket jag höll mig i ett begränsat område där en rad stora björkar blev vindfällen i någon höststorm 2020. Ägnade en del sökande i hopp om att fynda ytterligare en barrpuckelspindel men det gav inget resultat.

Enda spindlarna som slutligen hittade in på kamerasensorn var de som syns i detta inlägg. 

Först en vuxen hona av vad som sannolikt är munkspindel Metellina mengei. Kollade aldrig epigyn för att säkerställa art. Enbart habitus och årstid är inte riktigt tillräckliga stöd för kassaskåpssäkert åtskiljande av munkspindel och höstspindel M. segmentata.

Nytt artkryss för Bådaviken är tallsektorspindel Leviellus stroemi. Flera individer observerades uppe under fågeltornets tak. Jag har av någon anledning aldrig riktigt kollat vilka arter som har sina nät där. Tallsektorspindeln på bilden är en hane.

Trädgården 1.6. Rosenfink

I månadsskiftet maj - juni fylldes trädgårdens ljudbild av rosenfinkens korta men ljudliga busvisslingar.

Tyckte det var läge att släpa ut 80-talsoptiken* och ställa mig en stund i trädgården för att se om visslaren i fråga skulle råka placera sig på lämplig plats. Det gjorde han några sekunder...

... innan han åter flyttade sig in bland virrvarret av grenar, kvistar och blad där han visslade ytterligare några "see you" för att sedan dra vidare till osynlig position. Han var den fåordiga typen som inte brydde sig om "pleased to"**.

* En del är intresserade av vad det är för mojänger som används när det blir fotografi av något i omgivningen. Så även om det här inte är en fotoblogg*** kan jag ibland glänta på teknikskåpsdörren.

** Engelsmännen menar att rosenfink sjunger "pleased to meet you". Men jag tog mig friheten att byta meet till see för funktionalitetens skull i texten ovan.

*** Alltså fotoblogg i betydelsen att fotografiet som produkt och ämne är det centrala i bloggens innehåll.

Trädgården 30.5. Lauxania cylindricornis

Vissa lövflugor är hyggliga och har utseendemässiga karaktärer de är tämligen ensamma om. 

Det betyder att man har god chans att spika art även från skralt utförda fältfotografier.

Här uppvisar denna 3,5 mm lilla individ så pass långa och ståtliga antenner att man landar på Lauxania cylindricornis. Detta kan jämföras med de något kortare antennerna hos släktet Calliopum, ett släkte vars arter i övrigt delar mycket av utseendet med L. cylindricornis. 

Släktet Lauxania inbegriper ytterligare en art i Finland men den har antenner som är ännu kortare än de hos Calliopum.

Trädgården 30.5. Cantharis quadripunctata

Gammal bekant på utgångspunkten.

Cantharis quadripunctata (fam. Cantharidae) är standardflugbagge I trädgården under försommaren.

 

Trädgården 30.5. Strongylogaster macula

Utgående från dessa bristfälliga avståndsbilder med dålig betraktningsvy tänkte jag att det är kört med artbestämningen.

Det visade sig att så inte är fallet.

Till att börja med ser man så pass mycket att man kommer fram till släkte Strongylogaster (underfam. Selandriinae, fam. Tenthredinidae). 

Fem arter är listade i Finland och S. macula är den enda med röd-orange teckning på bakkroppen samt helgula ben. Enda riktiga förväxlingsrisk i Europa är S. baikalensis men den ska nog inte vara ett alternativ häromkring. Yttermera ska S. baikalensis ha gulare ton på de av bakkroppens tergiter som inte är svarta. Det ljusa fältet på bakkroppen är inte heller riktigt lika utbrett som hos S. macula.

Larverna av S. macula lever på ormbunkar i stensöteordningen (Polypodiales). Örnbräken Pteridium aquilinum, majbräken Athyrium filix-femina, skogsbräken Dryopteris carthusiana, lundbräken Dryopteris dilitata och taggbräknar Polystichum spp.

Det lite lustiga är att stekeln sitter på strutbräken Matteuccia struthiopteris vilken inte ska ingå i dieten men som nämnda S. baikalensis anges leva på.

Nåväl. Stekeln kanske bara annars kollar läget. Det finns skogsbräken i trädgården också.

Nytt artkryss för trädgården (samt ny art för bloggen).

Referenser:

Jean Lacourt

Sawflies of Europe (Hymenoptera of Europe 2)

N.A.P Editions, 2020

SLU Artdatabanken (2024).

Artfakta: Strongylogaster macula. 

https://artfakta.se/taxa/261991

Trädgården 30.5. Slavmyreblomfluga

Tyvärr bara en enda bild och dessutom en dassig sådan.

Jag insåg att det i det här fallet vore lämpligt med en avståndsdokumentation för säkerhets skull. Därför är det störigt solblänk på flugan. Bra ändå att fotografiet togs eftersom den flög sin väg när jag smög mig närmare och blixtdiffusorn började slå sin skugga över flugan.

Det här är mitt första artkryss för någon av myrblomflugorna (släktet Microdon). Fyra arter är observerade i Finland. Larverna lever i myrbon och äter av myrornas ägg. De olika arterna av myrblomflugor är specialiserade på specifika myror.

Den här myrblomflugan med sin gulbruna skutell är slavmyreblomfluga M. mutabilis.

Arten M. mutabilis är dock troligen snarare ett artkomlpex. Flugor som hänförts till arten - eller artkomplexet - har visat sig bo hos flera olika myror och eventuellt är valet av värdmyror samt utbredningsområden en indikation på att det rör sig om flera olika arter. Taxonomin lär kanske redas ut vartefter.

Vad denna individ kan tänkas ha i trädgården att hämta vet jag inte. Jag noterade den bara under en kort tid och har spanat efter fler utan resultat. Kanske den bara var på blixtvisit? Jag känner nämligen inte till att någon av de nämnda värdmyrorna skulle finnas i trädgården. Men kanske jag bara missat dem i så fall?

Referens:

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Klintbjer, A., Rådén, A. & Nasibov, E. (2009).

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Eristalinae & Microdontinae.

Uppsala: ArtDatabanken, SLU.

Trädgården 29.5. Hedjaktspindel

Hoppsan! 

Vad i all sin dar gör en hedjaktspindel Xerolycosa nemoralis i växthuset?

Men där var han... denna vuxna hane.

Växthuset är inte beläget i den torra typ av biotop där jag förväntar mig hitta hedjaktspindel. Möjligen skulle miljön i andra sidan av trädgården, 50 meter bort, vara mer lämplig.

Hur som helst. Första gårdskrysset av denna art.

 

Trädgården 29.5. Trefläckigt vågfly

En centimeter pluss någon enstaka millimeter. Så lång var denna larv när den dokumenterades.

I dag är den med säkerhet lite längre ifall inte någon av trädgårdens fåglar också fått korn på den.

Larven torde vara trefläckigt vårfly Eupsilia transversa om det nu inte råkar sig så att någon förväxlingsrisk förekommer när det gäller så här små och unga larver.

Trefläckigt vårfly kan hittas på en uppsjö olika lövträd och här är det gårdseken som får stå till tjänst med mat.

Trädgården 28.5. Växthusspindlar

Förra sommaren huserade åtminstone nio korsspindelhonor i växthuset. Alla var äggstinna.

I slutet av maj började växthuset fyllas av nykläckta småttingar.

De flesta ansamlingarna av spindelungar var uppe i taket men det här gänget fanns på bekväm fotograferingshöjd.

Uppgifterna om antalet ägg per hona är mellan 300 och 800. Upp till 1000 ägg nämns också. Om ett medeltal är runt 550 och de nio honorna i växthuset, som är 10 kvadratmeter, har prickat den mängden blir totala antalet ungar nästan 5000. 

Så kändes det också när man gick in.

Många av ungarna fick således finna sig i att bli förflyttade efter några dagar när de började sära på sina små klungor. En lämplig kvist roterades omkring bland alla spindeltrådar ungefär som när man samlar upp spagetti på en gaffel. 

Därefter förpassades småttingarna ut till några buskage i närheten. Det är dock ändå en hel del korsspindelungar kvar inne i växthuset ännu när detta skrivs en knapp månad senare. Blir kanske aktuellt med ny tvångsförflyttning av åtminstone några av dem.

I ett av växthusets hörn huserar en något större juvenil. Den har kläckts under fjolåret och övervintrat som unge.

Vad som nu blir intressant är att försöka utröna om växthusmiljön faktiskt kan göra så att de ungar som kläcktes i maj faktiskt hinner bli vuxna innan hösten. Vanligen är årscykeln tvåårig men det verkade förra sommaren som om de vårkläckta ungarna faktiskt växte sig vuxna i rasande takt. 

Jag får försöka följa med och se om det verkligen är korrekt eller om jag ändå fick fel intryck.

I år lever en markisspindel Neriene montana också i växthuset.

Jag är inte så glad över dess närvaro ska jag tillägga. Den är en konkurrent och ställer till problem eftersom jag gärna vill samla in insekter (se även kategorin insamlade småkryp) som kastat veven inne i växthuset.

Trädgården 28.5. Gräshoppa

Larv av vad som kan misstänkas vara backgräshoppa Chorthippus brunneus eftersom det är den enda hittills bekräftade arten i trädgården. Artbestämning kommer dock ändå inte på fråga.

 

Trädgården 28.5. Kvistbaldakinspindel

När jag fotograferade vägglav på trädgårdens Ginkgo noterade jag ett litet trasselnät och spanade således efter dess ägare.

Under en av ginkgons små grenar satt denna kvistbaldakinspindel Neriene peltata. Det är ingen ny art på bloggen då den är vanlig och ofta dyker upp när man är ute i omkringliggande skogar och skakar diverse grenar och kvistar över någon uppsamlingsyta. Däremot är det första gången kvistbaldakinspindel är kryssad i trädgården.

Trädgården 28.5. Lavar

Återvände till lavarna (hänvisning till det här inlägget) men tog endast några få ströfotografier den här gången. Bålen hos ovanstående lav är ca 2,5 cm och den växer på en ullungrön (Sorbus ulleungensis). 

Om jag tolkar den rätt är det gulkantad dagglav Physconia enteroxantha... eller grynig dagglav P. grisea? 

Arterna skiljs bäst åt genom att granska rhizomer på undersidan vilket i det här fallet skulle innebära att jag borde förstöra delar av bålen. Det känns inte så viktigt.

P. grisea är nämligen inte ens med på finländska artlistan och i Sverige är den rapporterad norrut till Uppland. Således torde man säkerligen våga avskriva grynig dagglav som alternativ.

En av två dominerande lavar på eken i det redan länkade inlägget är blemlav Phlyctis argena. Den växer också på en del andra av trädgårdens träd men då i form av dylika mindre "fläckar". Här ovan är den på ett äppelträd. Laven till vänster har jag inte funderat på. Den ser dessutom lite "död" ut men jag kan vara lurad.

Tog närbild av en samling lavar på ett av äppelträden men de ser så vitt jag kan notera ut att vara i stort sett samma arter som redan dokumenterades på stammen, nämligen finlav, skrynkellav och ljuslav. Den gula lite ovanför och tillhöger om mitten kan dock vara ett riktigt litet exemplar av samma som i följande fotografi.

I trädgården fins en Ginkgo Ginkgo biloba. Den har stått ute året runt i många år. Den lever men växer i princip inte eftersom merparten av nybildade kvistar inte klarar vintern. En del lavar frodas på Ginkgon och mest utbredd är vägglav Xanthoria parietina.

Trädgården 28.5. Sarcophaga sp.

Tokvanlig trädgårdsbesökare men det är länge sedan jag dokumenterat någon. 

Det är alltså någon av arterna i släktet Sarcophaga det gäller.

34 arter är på Finlands artlista och det här är en av de fyra som återfinns i undersläktet Sarcophaga. Dvs. Sarcophaga (Sarcophaga).

Artbestämning sker på basis av hanarnas genitalier. Honorna artbestäms genom att man väntar på att de träffar en hane... som sedan artbestäms genom sina genitalier.

Alla observationsrapporter som går till artnivå är således i princip ogiltiga ifall de enbart baserar sig på foto och inte genitaliegranskning.

Trädgården 26.5. Lavar

Lavar, denna "grupp" av svampsvampalgochellercyanobakteriefusion, har jag inte riktigt vågat bry min hjärna med i någon nämnvärd utsträckning. Det känns som om den, hjärnan, riskerar gå sönder ifall den också ska ta sig an virrvarret av livsformer samt alla nya begrepp och namn på lavarnas morfologiska delar.

Det ska sägas att jag länge varit smygfascinerad av lavarna. Med det menar jag att jag varit fascinerad i smyg för mig själv... så att jag själv inte ska få reda på att jag är fascinerad eftersom det kan leda till stor oreda bland synapserna.

För en tid sedan landade boken, eller praktverket, Lichens of Finland i postlådan. Mitt undermedvetna hade, i smyg förstås, lömskt nog beställt hem den och jag råkade givetvis upptäcka tilltaget. Avslöjad med fingrarna i kakburken alltså! 

Jag ser nu inget annat alternativ än att gå in i lavdimman. Det är fullt möjligt att det alltid kommer att vara dimmigt och att jag inte hinner eller orkar få ordentligt grepp om lavarna. Men det må i så fall vara så. Jag får helt enkelt skrapa på ytan och se om det ändrar färg.

Lavarna i det här inlägget är, med ett undantag, sådana som växer på gårdsekens stam. Eken är troligen 160 år och har hunnit samla på sig ett och annat. Några av lavarna som växer i ögonhöjd fick bli föremål för min första försiktiga lavsafari. 

Syd- och sydväst-sidan har enbart små ansamlingar. Dessa var inte föremål för någon ingående dokumentation den här gången. Fråga inte varför. Jag vet nämligen inte.

Nord- och nordost-sidan är däremot hemvist för mer utbredda lavar. Föga förvånande ska tilläggas.

Egentligen "ska det vara gräsmatta" under eken. I princip den enda ytan med just gräsmatta i trädgården. Men gräsmattan har inte skötts som gräsmatta på många år och klipps, eller slås, endast några enstaka gånger per sommar numera. Först fyller maskrosorna "gräsmattan" och därefter sträcker hundkäx (Anthriscus sylvestris) upp ett oemotståndligt vitt skikt av blomställningar.

Dominerande lavar är den gråvita till vänster och den grönaktiga till höger i bild.

Blemlav Phlyctis argena är typisk på många lövträd och bland annat på äldre ekar i parkmiljö. 

Den gröna borde enligt litteratur och expertis vara någon av arterna i släktet Lepraria, mjöllavar. Dessa är dock svåra att artbestämma utan närmare undersökningar i mikroskop. 

I mjöllaven finns små öar av blemlav.

Insprängd i mjöllaven är även ett gäng röda prickar.

Dessa röda "gryn" är en frilevande alg i släktet Trentepohlia, rödfärgsalger.

Tack till Raul Vicente för bekräftelse på lavarna ovan samt omnämnandet av algen!

Möjligen kan det vara rödfärgsalg T. umbrina eftersom den är vanlig på trädstammar. Samtidigt är det måhända vanskligt att faktiskt ge ett artnamn utan att granska dessa i mikroskop.

Röd är också släktingen violstensalg T. jolithus som återfinns på stenar och är vanlig här och var i trakten. 

Här och var i blemlaven återfinns små tofsar av slånlav Evernia prunastri. Tack till Fredrik Jonsson för bekräftelse!

Nästa på tur är skrynkellav Parmelia sulcata. Skrynkellaven förekommer mestadels på östsidan av blemlavsfältet.

Där finns även ljuslav Polycauliona candelaria. Eller det är i alla fall vad jag tror den gula laven är. Hyser viss osäkerhet gällande eventuell förväxling med den "nya" P. ucrainica och grov ljuslav Xanthomendoza fulva som dock ska vara mer gulröd (orange).

Här ovan syns en lav med grå bål (thallus) och svarta apothecier.

Jag tror det är någon Lecidella - något i stil med L. euphorea - men är högst osäker och har inte fått bekräftelse på detta.

Den flikiga med cilier torde vara finlav Physcia tenella.

Centralt nertill i bild en liten skrynkellav och de bladlika grönbruna tror jag är brämlav Tuckermanopsis chlorophylla. Har dock inte bekräftelse på detta och jag är tacksam för hjälp ifall någon läsare har rättelse eller bekräftelse på lager.

Avslutningsvis flyttade jag mig till en träport och fixade i all hast en bild på denna lilla skägglavstofs som är ca 15 mm lång. Nämnda bok till trots var osäkerheten stor gällande vilken skägglav det rör sig om. Svar har erhållits och det är luddig skägglav Usnea hirta.

Tack till Fredrik Jonsson!

Några minuter lavsafari runt ekstammen renderade i åtta olika lavar. Troligen finns fler att upptäcka bara på stammen. På grenarna och kvistarna finns andra arter. Dessa får jag kika närmare på en annan dag. Alla lavarna i det här inlägget är vanliga.

Lavar finns dessutom i mängd och massor på tidigare tagna fotografier - speciellt i bilder med småkryp på trädstammar. Troligen börjar jag ändå inte rota i arkivet och utreda vilka lavar det handlar om. Någon gräns för hur mycket tid som ägnas detta måste jag ha.

I övrigt kan jag tillägga att det vore på sin plats att fokusstacka när man dokumenterar småväxta lavar. De är ju tacksamma i den bemärkelsen att de inte rör på sig. Fokusstackning skapar dock en del merarbete och jag är inte säker på att jag kommer att belasta mig med det i så stor utsträckning. Det här med att kryssa arter bör för min del inte bli en besatthet. Risken finns och den måste motarbetas med jämna mellanrum.