Trädgården 30.7. Korsspindel

Korsspindelhonan i det här inläggets bilder har på tre dagar fått något större rondör.

Kan hon måhända till slut ha ätit den i samma inlägg presenterade hanen? Det vet jag inte. Hanen hade åtminstone sju andra honor att kurtisera i växthuset. Utöver det verkar hanarna ha ungefär 50% chans att klara en parning med livhanken i behåll om statistiken jag någon gång kikat på överensstämmer med verkligheten.

Bakkroppens form beror hos vuxna spindelhonor förstås inte inte enbart på graden av mättnad. När de väl är befruktade kommer äggen att ta försvarlig plats och tids nog kommer hon att bli allt rundare även pga. dem.

Som synes har en geting satt sin sista potatis och är inpaketerad i väntan på att spindelhonans gift ska göra drickbar soppa av getingens innandöme.

De sju andra honorna ska jag återkomma till i ett senare inlägg. Honan på bilderna är en av de få som haft för vana att sitta i nätet dagtid. De övriga fotograferade jag en natt för bara några dygn sedan. 

Innan jag publicerar de bilderna har jag andra inlägg på kö.

Trädgården 27.7. Fyrbandad blombock

Fyrbandad blombock, Leptura quadrifasciata, har under de senaste fyra till fem åren sannolikt kläckts ur några bitar björk som ligger i trädgården. Nya flyghål har noterats i samband med fynd av skalbaggar.

Det här exemplaret, fotograferat 27.7, är dock den enda som fyndats i trädgården under gångna sommar. Nämnda björkstumpar börjar ha tjänat ut sitt syfte som barnkammare för arten i fråga och nu är det andra som gynnas.

Trädgården 27.7. Korsspindel

Under andra halvan av maj kläcktes korsspindelungar i ett av trädgårdens växthus. En del av dem letade sig ut ur växthuset och enstaka småspindlar stannade kvar och började väva fångstnät inne i växthuset.

Korsspindlar övervintrar på våra breddgrader vanligen först som ägg och året därefter i något utvecklingsstadie halvvägs till vuxendom. De är således könsmogna först andra sommaren. Vad som verkade ske inne i växthuset var att de nådde vuxen ålder på bara två månader. Vi kunde nämligen inte notera några inflyttade halvvuxna juveniler som flyttade in. Det var med andra ord en stadig och snabb tillväxt av de befintliga ungarna.

Det är förstås varmt inne i ett växthus och där samlas en hel del insekter. Födotillgången är alltså riklig och metabolismen hög.

27.7 var en hane på G i en av honornas nät. Han trummade mot hennes silkestrådar och viftade energiskt med första benparet på arttypiskt sätt. 

Jag gick in efter kameran. 

När jag var tillbaka i växthuset med kameran redo hade hanen retirerat ut ur honans nät och satt i en tomatplanta. Uppenbarligen hade han fått dåliga vibrationer i retur och insett att honan inte uppträdde helt tillförlitligt.

Det blir nya blogginlägg med dessa spindlar framöver.

Trådgården 22.7. Phytocoris longipennis

En av arterna i ängsskinnbaggesläktet Phytocoris sågs samtidigt som parasitstekelhanarna i föregående inlägg. Den satt lite otillgängligt placerad med tanke på fotografering men en någorlunda informativ bild åstadkoms innan den kort därefter försvann.

 Det finns några svåråtskilda arter men här rör det sig om P. longipennis. 

Tack till Patrik Hall för bekräftelse!

Vad häggspinnmalsfesten resulterade i.

Dessa bilder togs 22.7 och är således fotograferade nästan en månad efter dokumentationen av äggläggande Pimpla turionellae-honor 26-27.6. 

Vad som syns här är hanar vilka nyss kläcks ur sina puppor.

Hos många steklar kläcks hanarna före honorna och samlas då i mängd för att trängas runt honornas puppor inför deras kläckning. 

I det här gamla inlägget syns exempelvis hanar av Rhyssella approximator vänta på en hona i färd med att gnaga sig ut ur veden där hon levt som larv, övervintrat och förpuppat sig.

P. turionellae-hanarna var aningen svårfotograferade med sitt yra och hastiga rörelsemönster. 

Det här exemplaret satte sig tack och lov ner för att putsa sig. Måhända var han alldeles pinfärskt nykläckt och i färd med att förbereda sig inför friarstråt.

Alla häggspinnmalpuppor hade förstås inte parasiterats även om stekelhonorna var mångtaliga då när det begav sig. Här en som klarat sig.

Gömslespaning i silltrutskoloni 19.7.

Uppföljning av silltrutarnas ungproduktion i ett antal lokala kolonier inbegriper varje år gömslespaning i akt och mening att få korn på kvarvarande ungar vilka vid tiden börjar vara flygga. Spaningen innebär att man får begrepp om hur många ungar som klarat sig så långt. 

Om denna aktivitet finns ett flertal gamla inlägg. Bäst är att trycka på etiketterna Fåglar - Gråtrut (vilket iofs då också resulterar i detta inlägg och en del som inte är relaterade till gömslepaning) samt Fåglar - Silltrut och sedan skrolla ner bland de inläggen. 

I det här inlägget finns inte en enda silltrut trots att det var de jag spanade efter. Alla silltrutar fanns på behörigt avstånd från gömslet och dåliga bilder av silltrut har jag hur som helst publicerat tidigare. Ingen idé med fler av den varan. För bilder av nämnda art kan jag rekommendera det här inlägget.

Av den orsaken kommer här några ströfotografier som togs under små pauser då ögat inte var fastklistrat i tubkikaren.

Grönbena.

Gråtrutar tenderar ofta sitta nära gömslet.

Rödbena.

Fiskmås.

Skrattmås.

Mera gråtrut.

2023 blev inget bra år för de aktuella silltrutskolonierna. Endast få, eller snarare enstaka, ungar nådde flygg ålder. Orsaken är inte klarlagd och i nuläget kan man endast hypotetisera kring varför det blev som det blev. Vädret har varit bra och den kända häckningssabotören högvatten i samband med blåst var aldrig aktuell under de kritiska veckorna i början av sommaren. Någon påkommen predator har inte heller konstaterats. 

Däremot var äggen mindre till storleken än vanligt och kläckningen dålig. Kläckta ungar var generellt små och dödligheten uppenbarligen större än normalt. En tänkbar faktor är dålig förekomst av strömming (sill) och vassbuk. Detta kan eventuellt i sin tur bero på det varma vattnet vilket drivit fiskarna ut till områden och djup där de inte är åtkomliga för silltrutarna. De lokala fiskarna hade enligt de uppgifter jag hört också haft sämre fångster än normalt.

Sammanställning och rapport är inte färdig än. Tidigare har jag inte publicerat dem på bloggen men det är något jag ser över för tillfället.

Trädgården 11.7. Philophylla caesio

Philophylla caesio är en borrfluga (fam. Tephritidae) art som lever på nässlor. 

Torde vara vanlig men det oaktat är den nytt artkryss i trädgården.

Trädgården 11.7. Nässelfjäril

Visst bör man försöka få in minst en bild av av nässelfjäril, Aglais urticae, på sin naturblogg varje sommar? 

Här är den. Men jag tog bara en och missade med skärpan. Skärpning inför nästa sommar alltså.

 

Silltrutskoloni 9.7. Några övriga fåglar

I förra inlägget brände jag på med silltrutar i mängd och massor. Andra fåglar syns också i (eller i närheten av) kolonierna och kameran riktas i förbifarten även mot dem när tillfälle ges

Exempelvis skärpiplärka (ovan) är en karaktärstätting på holmarna.

Gå även till det länkade silltrut-inlägget för en kort kommentar om varför fotografierna finns. Det är ju under inga omständigheter etiskt att besöka fågelbon och kolonier för att fotografera.

Kustlabbarna (1 st par) ser till så att trutarna, fiskmåsarna och tärnorna inte har hur fritt fram som helst när de ska "hem" med mat i näbb eller kräva. Under fotograferingstillfället höll de dock koll på oss inventerare.

Råkar man röra sig för nära kustlabbarnas ungar får man förstås hålla sig aningen vaksam. Rätt som det är viner det till tätt ovanför skalpen när de stridbara föräldrarna visar var skåpet ska stå.

Fiskmås.

Fisktärna.

Såväl matning av redan stora, flygga ungar som ruvning pågick. Det senare utfört av par som misslyckats i sitt första häckningsförsök.

Skräntärnparets två ungar kunde skymtas på stenar i vattnet en bra bit från holmarna. Föräldrarna gjorde förstås ändå sina spaningsflygningar över oss inkräktare.

Rödbenans ungar blev endast flyktigt, och dassigt, dokumenterade medan de hastade förbi mellan stenar och växter.

Roskarl hör också dessa holmar till. 

Det finns flera par i det undersökta området. Nedan det ena parets ena unge.

I juli är kärrsnäpporna på väg söderut. De är typiska observationer i skärgården den här tiden på året.