Två artfränder plockades upp ur lådan med insamlade steklar (2020) vilka jag för närvarande går igenom, artbestämmer och dokumenterar.
Eftersom deras diagnostiska karaktärer tydligt hör ihop med underfamiljen Pimplinae (fam. Ichneumonidae) plockade jag upp Fitton et al., 1988 (se ref.) för att först ta mig till släkte och sedan art.
Nycklandet fram till släkte Polysphincta gick smärtfritt. Tyckte i och för sig att Polysphincta inte kändes klockrent. Ovipositorn är t.ex. kort och mina båda steklar är liksom lite "grövre" än intrycket man får av Polysphincta-arterna, men extra granskningar i nyckeln resulterade inte i några upptäckta misstag.
Sålunda var det dags att sålla ut arten ur släktet och där landade jag på Polysphincta rufipes. Kände mig fortfarande inte riktigt bekväm med svaret på grund av att mina exemplar hade lite annan generell "karaktär" men så länge jag inte kunde upptäcka något i nyckeln som talade emot resultatet hade jag heller inget annat att komma med.
Laddade upp bilderna i en stekelgrupp och då följde omedelbart kommentaren Oxyrrhexis carbonator varpå självkänslan drog rätt ner i källaren. Ridå!
Oxyrrhexis carbonator ser jag ofta i trädgården - i och för sig vanligen hanar.
Det är en "gammal bekant".
Jag känner igen dem i fält och på fältfotografier.
Så hur i hela fridens namn kunde det bli P. rufipes när jag kan artbestämma O. carbonator i fält och således på basis av långt färre synliga karaktärer än när jag har insamlade exemplar under mikroskopet?
*Mental fosterställning runt skämskudde*
O. carbonator finns inte i nyckeln eftersom den inte hade påträffats på brittiska öarna när nyckeln sammanställdes. I artbestämningsnycklar följer man vissa karaktärer. De enskilda valmöjligheterna råkade på denna nyckelstegsresa "fungera" och leda till helt fel slutdestination eftersom nyckelsteget som annars hade sorterat fram Oxyrrhexis inte existerade.
Av någon helmysko anledning kopplade hjärnan aldrig in mina tidigare observationer av arten och jag började helt enkelt från noll... eller från noll med Pimplinae då alltså.
Tack till Oleksandr Varga som rättade till det hela!
Båda honorna är ungefär 7 mm långa.
Referens (som sist och slutligen inte blev en referens):
M. G. Fitton, M. R. Shaw, I. D. Gauld
Pimpline Ichneumon-flies. Hymenoptera, Ichneumonidae (Pimplinae).
Royal Entomological Society of London. 1988