En del av den här sommaren - en ganska stor del - går åt till att pynja med huset. Bland annat målas delar av fasaden. När jag i morse klev upp i byggställningen och skulle börja smeta färg noterade jag att det var hyfsat många flygmyror på väggen. Trädgårdsmyror - Lasius niger - svärmade och när jag såg mig runt omkring noterade jag att det var något som kanske hela grannskapets alla kolonier och möjligen mer därtill gjorde.
Jag blev givetvis tvungen att hämta kameran. Några helhetsbilder blev det inte men väl enskilda fotografier av de inblandade aktörerna.
Drottning.
På de bevingade myrorna ser man tydligt släktskapet med steklarna
Ovanför var tornseglarna - Apus apus - talrikare än vanligt. Säkerligen lockade myrorna de allra flesta av stadens tornseglare till vårt kvarter.
Då jag hade plockat 400mm-objektivet på kameran blev det bara individuella fåglar som dokumenterades men ibland fick ändå två fåglar plats på samma bild. Tornseglarna kretsade runt, runt och hela gruppen böljade hit och dit. Säkerligen i takt med myrsvärmarnas täthet.
Efter en liten stund dök måsflocken upp. Det var en blandning av fiskmåsar och skrattmåsar. De höll sig på något högre höjd än tornseglarna men flög annars runt ungefär på liknande sätt. De snappade konstant med näbbarna i alla riktningar.
EF 400 f5.6 L har riktigt snabb och bra autofokus men när det handlar om tornseglarnas fart och svängar får både autofokus och fotograf svårt att hänga med. Det blev många helblåa fotografier men några tornseglare fastnade ändå.
Tornseglarna har en extra plats i mitt hjärta. Vår kallvind har tidigare varit en hemsk dödsfälla för de stackars fåglarna. De lyckas nämligen ta sig in mellan taket och översta stockvarvet men hittar inte ut då de likt flugor istället luras till fönstren. I värmen och den torra luften har de snabbt strukit med. De första somrarna började vi ofta dagen med att gå upp och kontrollera ifall någon tagit sig in. Tack och lov är de lättfångade eftersom de inte kan flyga efter landningen vid fönstergluggarna. Därefter har det handlat om att få vatten i fåglarna och efter en stund brukar de piggna till. Då är det bara att hålla dem högt eller t.o.m. slänga upp dem i luften så brassar de iväg. Numera har vi mörklagt alla fönster utom två där vi helt enkelt tagit bort rutorna och efter den lösningen har inga tornseglare blivit fångna.
Tre par häckar också i huset.
Plötsligt svepte även en tornfalk in över scenen.
Den stannade upp och ryttlade några sekunder...
... men var sedan inte särskilt intresserad av att dröja sig kvar.
De övriga fåglarna jagade vidare.
Och så var det det där om rymdskepp. När jag senare åter var uppklättrad i byggställningen så kom tornseglarna gång på gång förbi väldigt nära. De flyger ju ofta i formation och låter samtidigt höra sitt intensiva skrik. När de viner tillräckligt nära förbi öronen så hör man också ljudet av vingarna som skär genom luften.
Formationsflygandet i hiskelig fart nära huskroppen i kombination med skriket och ylet av vingarna gav mig direkt associationer till de gamla Star Wars-filmerna och Imperiets TIE-fighters.
Fantastiska fåglar, de där tornseglarna.
