Trädgården 21.6. Acronicta sp.

Psi, tridens eller cuspis?

Det vill säga Acronicta psi, A. tridens eller A, cuspis?

A. cuspis kan man eventuellt sålla bort ur alternativen på basis av synlig teckning... men kanske ändå inte helt.

Jag borde ha ordnat med genitaliegranskning och eftersom det inte är gjort får man leva i ovisshet. 

Psiaftonfly är den avgjort vanligaste arten... åtminstone om man ska gå på rapporterade observationer... varav en del riskerar vara artbestämda endast enligt vanlighetsgrad och utan säkerställning genom genitaliekoll... vilket riskerar ge skev statistik och därmed sken av att psiaftonfly är mycket mer vanlig och treuddsaftonfly (A. tridens) mycket mer ovanlig än de egentligen är... samt att man missar att spjutaftonfly (A. cuspis) eventuellt skulle kunna ha variation i t.ex. dolkmärkets tjocklek... eller?

Hur som. Psi eller tridens utgår jag från. Då blir det Acronicta sp.

Trädgården 21.6. Skogskrabbspindel

Skogskrabbspindel, Xysticus luctuosus, påträffar jag lite här och var. En gång har en sådan hittats även här hemma. Den dök upp under rensning av blåbär och kunde således inte räknas som ett trädgårdskryss.

21.6.2023 blev det ändring på den punkten. Då hittades nämligen denna lilla juvenila skogskrabba. Visserligen är små krabbspindlar inte alltid så lätta - eller ens möjliga - att artbestämma, men här är artkaraktärerna ändå så pass starka att man vågar spika arten.

Trädgården 20.6. Igelkott

Aningen lustig bild av igelkott. Fotografiet togs med makroobjektiv och diffuserad blixt. Det var vad som fanns på kameran när kotten stannade till på en gångstig i trädgården och frustade irriterat.

Igelkottarna är bofasta i kvarteret. Har i skrivande stund ännu inte sett ungar.

 

Trädgården 20.6. Äpplevecklare

Har man äppelträd har man äppelvecklare, Cydia pomonella.

Arten är relativt lätt att skilja från andra vecklade tack vare sin något säregna, om än variabla, teckning.

Trädgården 20.6. Schackbrädspigor

Hane och hona av schackbrädspiga, Propylea quatuordecimpunctata. Jag ser i dessa trakter sällan någon särdeles avvikande färgform. Ungefär så här olika brukar de vara som mest. Lite ljusare varianter förekommer men uppenbarligen inte så att jag får syn på dem.

Trädgården 20.6. Schizotus pectinicornis

2017 fotograferade jag en larv av Schizotus pectinicornis i trädgården. Först nu, 6 år senare, råkade jag få syn på en vuxen bagge (i trädgården).

 

Trädgården 20.6. Rhabdomiris striatellus

För två år sedan hittade jag för första gången Rhabdomiris striatellus i trädgården. En art som lever på ek.

Tidigare under sommaren har jag noterat en hel drös nymfer och därmed kunnat konstatera att arten inte var en tillfällig besökare här "uppe i norr". 

20.6 hade åtminstone några av alla de nymferna uppnått vuxen ålder.

Trädgården 11.6. Skogstömygga

Bloggtakten går i vågor. Sommargöromålen tenderar hålla mig borta från datorn och det är minsann inget jag känner ångest över. Inlägg med sommarens dokumentationer får helt enkelt ramla in på internätet i sakta mak och med den här takten lär jag posta sommarbilder långt in på hösten.

Varför jag gör ett inlägg med denna stickmygga är jag ändå smått osäker på. Det är en alldeles trivial skogstömygga, Aedes communis, som jag brukar ha framför kameran vid upprepade tillfällen. Exempelvis donerades blod till arten i fråga ute vid Bådaviken 6.6. Detta var dock första skogstömyggan jag dokumenterat i trädgården denna sommar.

Trädgården 11.6. Pamphilius sp.

I Finland finns 32 arter spinnarsteklar (fam. Pamphiliidae).

Här är första trädgrådskrysset av en sådan.

Släktet är Pamphilius och jag har viss misstanke om att det kan tänkas vara P. sylvaticus men hyser osäkerhet angående möjligheten att faktiskt artbestämma denna på basis av dylika fältbilder.

De olika arterna i släktet äter blad av specifika träd och buskar. Trädgården inhyser ett flertal olika träd- och buskarter vilket gör att jag inte får någon riktig ledtråd den vägen.

Nämnda P. sylvaticus lever bl.a. på rönnar (Sorbus spp.), slån (Prunus spinosa) och hagtornar (Crataegus spp.). Hagtorn och rönn finns i trädgården. Jag borde söka efter de ihoprullade bladen där larverna äter för att se om jag får napp den vägen. Skulle jag då hitta en spinnarstekel-larv finns förstås inga garantier för att det är samma art som på bilderna. Men en del indikationer kunde man i alla fall få gällande artbestämningen.

Redigering 9.5.2024: Efter år av ältande beställde jag nyligen hem Sawflies of Europe (Jean Lacourt, NAP Editions, 2020). Med boken i hand har jag nu kört dessa bilder genom dess artbestämningsnyckel. Så vitt jag kan notera råder det inga tvivel om att arten är P. sylvaticus.

Trädgården 10.6. Oulema sp.

Rödhalsad sädesbagge, Oulema melanopus, eller tvillingsädesbagge, Oulema duftschmidi?

Det vet man inte utan genitaliepreparation. 

Därför vet jag inte.

Enligt UK Beetles är dock O. melanopus något slankare och när jag via mätning försöker uppskatta längd och bredd på täckvingarna pekar det på den arten. Någon tvärsäkerhet lägger jag ände inte i bedömningen.

Släktskapet med liljebagge, Lilioceris lilii, syns och de ingår båda i underfamiljen Criocerinae (fam. bladbaggar, Chrysomelidae).

Bihotellet 7.6. Fäbodbi

Jag är inte helt hundra på arten, men fäbodbi, Hoplitis tuberculata, torde det vara. Jag ägnade inte tillräckligt mycket tid åt att försöka få bra dokumentation. 

Förra året var första gången jag observerade gnagbin (släktet Hoplitis) i trädgårdens stekelhotell. Om du tycker de inte liknar varandra beror det på att de var rejält slitna när de fotograferades förra året.

Bådaviken 6.6. Del 20 - Mindre björkbärfis

Det är tre år sedan jag sagt upp bild på mindre björkbärfis, Elasmucha grisea. Därigenom tyckte jag det var dags igen. Vanlig art i Bådavikens strandskog.

Bådaviken 6.6. Del 19 - Två spindlar och en stekel(larv)

Borde ha haft lite bättre dokumentation för mer säker bedömning men det torde röra sig om skuggmattvävare, Tenuiphantes alacris. 

Stekelparasiterade spindlar dyker upp för jämnan. Här en ung korsspindel, Araneus diadematus, med vad som eventuellt är Sinarachna nigricornis (eller något närbesläktat) på ryggen.

För mer om den typen av steklar kan man t.ex. läsa det här gamla inlägget.

 

Bådaviken 6.6. Del 18 - Kupolspindel

För tre år sedan blev Neriene emphana, kupolspindel, nytt artkryss. Den gången var det en subadult hane som visade sig i Bådavikens strandskog.

6.6 dök den här honan upp när jag skakade kvistar i övergången mellan granskog och lövdominerad strandskog. Kupolspindel är än så länge inte rapporterad i Österbotten. 

Det borde någon göra något åt.

 

Bådaviken 6.6. Del 17 - Scambus sp.

8 mm hane av någondera art i släktet Scambus (tribus Ephialtini, underfam. Pimplinae, fam. Ichneumonidae). Tack till Olexandr Varga för vägledning!

När man skakar kvistar brukar många steklar omedelbart dra sin kos från uppsamlingsytan och därför borde uppsamlingen ske med något som inte tillåter flykt. Men jag är inte så nitisk av mig och "tar" var jag får.

Den här hanen stannade kvar tillräckligt länge för att jag skulle hinna ta ett par fotografier. Bildresultatet räcker troligen inte till för artbestämning eftersom det finns många arter och små skillnader mellan vissa av dem.

 

Bådaviken 6.6. Del 16 - Monsoma pulveratum

I områden med al (Alnus spp.) och pil (Salix spp.) kan man förväntas hitta bladstekeln (fam. Tenthredinidae) Monsoma pulveratum. Dess larver lever nämligen på nämnda trädslag. Således ingen överraskning att hitta arten i Bådaviken.

Bland bladsteklarna är M. pulveratum aningen säregen vad färgteckningen beträffar och kan tämligen lätt kännas igen. Speciellt tergiternas breda vita kanter är god diagnostisk karaktär när det kombineras med vingribborna, benen och antennerna.

Bådaviken 6.6. Del 15 - Fjädermygga

Fjädermyggor (fam. Chironomidae) hör till de insekter jag tenderar ignorera. Över 700 arter är bekräftade i Finland och man bör oftast (antagligen) syssla med genitaliepreparation om man tänkt åstadkomma artbestämning. Jag har helt enkelt gränser.

Det vore en annan sak om jag nästan enbart skulle jobba med just fjärdemyggor.

Men ibland får jag väl ändå ta ett fotografi även om jag inte befattar mig särdeles mycket med det efteråt?

Den här fjädermyggan ramlade ner ur en rönn.

Bådaviken 6.6. Del 14 - Spjutflickslända

I föregående inlägg ordade jag om det smått anmärkningsvärda att jag dokumenterat så få jordloppor. Det samma får jag säga om underordningen flicksländor (inkl. jungfrusländor). Jag får väl säga det om trollsländor (ordn. Odonata) rent generellt.

Senast jag fotograferade en trollslända var i augusti 2021. Då rörde det sig om bloggens första flickslända, pudrad smaragdsflickslända.

Bloggens andra flickslända blir härmed spjutflickslända, Coenagrion hastulatum. 

Spjutflickslända hittas i stort sett i hela landet och flyger under ganska stor del av sommaren. Kan vara aningen svår att särskilja från andra blå flicksländor men känns igen på den svarta torshammaren längst fram på bakkroppen samt den vassa framåtriktade spetsen på därpå följande svarta band.

Bådaviken 6.6. Del 13 - Strandjordloppa

"Jordloppor" (underfamiljen. Alticinae) är en synnerligen artrik grupp jag dokumenterat anmärkningsvärt få arter av. Jag vet inte hur många av dem som är möjliga att hitta här i bloggredaktionens närområde, men totalt 91 arter är listade i Finland. 

Här kommer strandjordloppa, Aphthona lutescens, som är den blott tredje arten jag fotograferat och publicerat på bloggen. Finns alltså utvecklingspotential vad antalet artkryss anbelangar.

Jordloppor är bra på att försvinna och det blev endast ett fotografi med haltande fokusering.

Tack och lov är den svarta mittranden på täckvingarna kort och sträcker sig inte till täckvingarnas fram och bakkant. Om så vore fallet är det någon av flera synnerligen svårbestämbara - eller i princip obestämbara på basis av fotografi - arter i släktet Longitarsis.

Tack till Håkan Ljungberg för bekräftelse av artbestämningen!

 Strandjordloppa lever på fackelblomster, Lythrum salicaria.

Bådaviken 6.6. Del 12 - Cubocephalus sp.

Hann endast få ett (1 st) fotografi av denna kokongparasitstekel (underfam. Cryptinae, fam. Ichneumonidae) innan den drog sin kos. Bilden är så vitt jag kan se inte tillräcklig för något riktigt säkert nycklande fram till art. Släktet torde dock vara Cubocephalus.

Tack till Gergely Várkonyi för släktet.

Bådaviken 6.6. Del 11 - Lispocephala sp.

Arter i släktet Lispocephala (fam. Muscidae, husflugor) tenderar jag dokumentera med jämna mellanrum. Börjar finnas en samling bilder av dem i mitt internet-hörn.

Artbestämning bör basera sig på mera information än vad man kan lirka loss ur ett dylikt fotografi.

Bådaviken 6.6. Del 10 - Stenodema calcarata

De två taggarna på tredje benparets femur är det mest tydliga kännetecknet vilket avslöjar att denna ängsskinnbagge (fam. Miridae) i släktet Stenodema är arten S. calcarata. Tre taggar skulle innebära S. trispinosa och inga taggar skulle innebära tre andra arter vilka i sin tur artbestäms på andra karaktärer.

Vanlig art som hittas i hela landet utom allra längst i norr. Är främst förknippad med olika gräs (fam. Poaceae) och halvgräs (fam. Cyperaceae).

Bådaviken 6.6. Del 9 - Mesopsocus sp.

Nymf av stövslända i släktet Mesopsocus. Möjligen är det M. unipunctatus som torde vara den art jag tidigare hittat i Bådaviken. 

Längd ca 2,5 - 3 mm

Bådaviken 6.6. Del 8 - Molophilus ater

Ibland blir dokumentationen helt enkelt bara dassig. Här är det småharkranken (familjen Limoniidae) Molophilus ater som drabbats av detta öde. Vart man än vände sig i Bådaviken fanns dessa små, svarta benrangel krypandes på något blad. Jag hade alltså alla möjligheter att få bättre fotografier. Men så blev det inte. 

Kroppslängd mellan 3 och 4,5 mm.

Svart, rejält hårig och vackert vita halterer. 

Vanlig i lite blötare biotoper.

Bådaviken 6.6. Del 7 - Fågelparty

Vad jag tror var fjädermygg svärmade över viken och lockade därmed fåglar. När jag kom ut till fågeltornet fyllde skrattmåsarna luften ovanför den öppna vattenytan mitt i vasshavet. Enstaka dvärgmåsar kunde jag också kryssa. Några bilder tog jag inte från tornet men efter en stund gick jag ut i själva viken längs en "vall" som uppstått vid dikesgrävning för många år sedan. När jag kom närmare vattnet hade dvärgmåsarna försvunnit och endast enstaka skrattmåsar var kvar.

Däremot susade tornseglare, ladusvalor, hussvalor och backsvalor omkring som skållade... tornseglare?

Jag försökte ta några närbilder men fåglarnas hastiga rörelsemönster och ruskigt kvicka uppdykande bakom vassvipporna och toksnabba passage på nära håll omöjliggjorde vettigt resultat. 

Således blev det endast några avståndsbilder för dokumentationens skull.

Precis när jag hade gått från centrum av viken där fåglarna befann sig och tillbaka mot strandskogen för återupptaget småkrypssökande - samt höll på att byta från teleglugg till makroobjektiv - susade en helt annan fågel förbi på relativt nära håll. Snabbt försökte jag tvärvända mitt objektivbyte och fick väl hyfsat snabbt på teleobjektivet igen, men vid det laget hade lärkfalken redan lagt en hel del luft mellan sig och mig. Fotografiet ovan är taget på stort avstånd och bilden är gravt beskuren. Det syns "antagligen".

 

Bådaviken 6.6. Del 6 - Vasshjulspindel med tidig dammblomfluga

När man kliver fram genom vassen river man tidvis ner ett och annat spindelnät. En hel del av dem är sannolikt vävda av vasshjulspindel, Larinioides cornutus. Vanlig art längs stränderna häromkring.

Jag brukar försöka gå runt näten när jag ser dem. Samtidigt kikar jag förstås också ifall nätets ägare är synlig någonstans. De flesta sitter dock väl gömda inne i vassvipporna och jag brukar inte störa dem.

Någon enstaka gång är spindeln ändå ute i nätet dagtid. Speciellt om de lockats av godsaker som detta fasttrasslade och fortfarande sprattlande exemplar av tidig dammblomfluga, Anasimyia interpuncta. Jag får tacka vasshjulspindeln för detta nya artkryss.

Efter en stund var det slut på flugans rörelser.

Jag kom lite för nära med blixtdiffusorn som även den fastnade i nätet. Då fick spindeln nog och drog sig in i sitt vävda bo uppe i en av de vassvippor nätets ramverk hade kontakt med. Dammblomflugans inre fick mogna till en något senarelagd lunch.

Bådaviken 6.6. Del 5 - Orchesella flavescens

Petar man i förnan hittas, om inte annat, alltid hoppstjärtar. Jag tenderar vara för lat med att dokumentera dem och missar antagligen en del nya artkryss. Ofta beror det på att jag inte har rätt objektiv på kameran. 

Denna stora och vackra Orchesella flavescens fick i alla fall bli föremål för ett fotografi fel objektiv till trots.

 

Bådaviken 6.6. Del 4 - Diverse spindlar

Riktigt liten unge av någon Trochosa-art. Vet inte hur de olika arterna ser ut som småttingar och om hjärtfläckens ljushet fungerar som artbestämningskaraktär, men T. terricola känns rimlig med tanke på att jag i området hittat individer möjliga att knyta till den arten. Det finns dock ingen större idé med att klämma in denna under ett artnamn.

Täckvävarspindel (Linyphiidae). Någon artbestämningssträvan har jag inte känt. Jag är för närvarande inne i en lång inspirationstorka bär det handlar om att att artbestämma dessa på basis av dylika fotografier.

Prickvargspindel, Pardosa amentata. Vanligaste - eller i alla fall mest synliga - vargspindeln i Bådavikens strandskog.

Pärlsträckspindel, Tetragnatha obtusa. Nätet spänt mellan ett högt vass-strå och en al.

Mörk individ av barkklotspindel, Theridion mystaceum. 

När jag nyss kollade laji.fi visar det sig att den fortfarande inte är rapporterad norr om Nykarleby. Eftersom Bådaviken ligger norr om min trädgård, där jag tidigare hittat arten vid upprepade tillfällen (utan att rapportera), är det här fyndet således numera landets nordligaste fynd. Det kan förstås finnas andra slöfockar som hittat arten men som inte heller rapporterat den på laji.fi.