I maj 2015 fick jag e-brev från en person i Indien. Han sade sig vara intresserad av en bild jag gjort och han ville väldigt gärna använda den i en bok han höll på att skriva. Bilden hade han hittat via Evolutionsmuséet i Uppsala, som i samband med en specialutställning om tidiga "amfibier" köpte publikationsrätt för min "Zachelmie"-målning. De har bilden även på sin hemsida och det var där författaren fått upp ögonen för den.
Boken skulle vara den första omfattande naturhistoriska beskrivningen av subkontinenten Indien. Det är i sig en ambitiös målsättning.
Författaren - Pranay Lal - är biokemist och till vardags jobbar han med miljö- och hälso-relaterade frågor. Särskilt mycket mer vet jag faktiskt inte om honom - annat än att han är oerhört intresserad av natur och naturhistoria.
Boken har jag inte läst än. Den hämtades nämligen från posten i dag. Storleken är 23,5 x 16 cm. Sidantalet ligger på 468 inkluderande 53 sidor slutnoter, 5,5 sidor illustrationslistor och 7,5 sidor register. Bildmaterialet i boken är synnerligen rikt och i de flesta fall riktigt bra. Texten och det språkliga kan jag förstås inte uttala mig om än. Men han har intervjuat med ett försvarligt antal forskare och de har även granskat stora delar av materialet om jag förstått saken rätt. Det torde med andra ord vara ett bokverk med fakta som baseras på aktuell kunskap.
Jag noterar dock att bildtexten vid just min bild är aningen missvisande eftersom målningen i första hand försöker illustrera att dessa djur vandrade på botten i grunda havsvikar. Det är oklart hur de rörde sig på torra land eller om de alltid var beroende av en viss mängd vatten för att bära upp kroppsvikten.
De fossiliserade spåren som hittades i Zachelmie (Polen) för några år sedan, visar fotspår som avsatts på botten i en större vik (eller långgrunt område) där tidvattnet periodiskt torrlagt och översvämmat miljön. Det är ett glapp på 22 miljoner år mellan dessa fossila fotspår (397 miljoner) och de äldsta fossila "fötterna" som hittills hittats (375 milj. år). Illustrationen visar alltså fotspåren som blev fossil medan själva djuret är utseendemässigt spekulativt.
Teorin som uppstod i samband med Zachelmie-fynden, är att ben och fötter mycket väl kan ha utvecklats just i dylika tidvattenzoner. I dessa zoner samlas mängder av näring och för alla organismer som kan anpassa sig till den extrema miljön av kraftig flod och ebb, finns mycket att hämta. En annan användbar anpassning i ett sådant habitat är förstås även den ack så viktiga förmågan att vara lite flexibel beträffande hur man tillgodogör sig syre.
Men boken är självfallet mycket, mycket mer än steget från hav till land. Allt börjar så långt bakåt i tiden som big bang.
Första intrycket av boken lovar gott. Den känns lockande och väldigt informativ. Således är det också skoj att få vara med som en ynka liten del av denna uppenbarligen första omfattande naturhistoriska beskrivning av en rejäl bit "mark" som tidvis varit isolerad ö och som i dag krockar rätt in i Asien.
Omnämnande i Huffingtonpost
Kort resumé i något som heter "Scroll"
Recension i Indian Express
Särskilt kostsam är den inte heller. Amazon.
