Här om dagen landade ett fågelkadaver på mitt bord.
Eventuellt återkommer jag till själva fågeln lite senare här på bloggen. Men i detta nu är det ännu inte riktigt läge för ett sådant inlägg. Därför får bloggläsaren istället hålla till godo med en liten del av det liv som sker på och i den döda fågelkroppen.
Vissa typer av flugor är självfallet snabbt på plats när en större organism kastat in handduken. Det krälade ymnigt i varje tänkbar kroppsöppning. Fågeln hade dött en dryg vecka innan den påträffades och doften underströk med kraft vilka processer de organiska mjukdelarna var involverade i. Ifall jag gör ett inlägg om fågeln ska jag också förklara varför jag vet när den dött och varför den är mig till låns (perfekt cliffhanger).
Det fanns mer än bara fluglarver.
En stor rödbandad dödgrävare (Nicrophorus investigator) skyndade sig ner på undersidan av fågelkroppen varje gång man vände på kadavret (inga fotografier). Ett par små steklar kilade omkring bland dunen och en av dem hann jag dokumentera. De var ca 3 mm långa och inte heller de särskilt pigga på att befinna sig exponerat ovanpå fågeln. En av dem stannade ändå tacknämligt till på lämplig plats och jag fick några tillfällen att trycka på kameran.
Om jag inte ser helt fel ska det här vara en brackstekel (fam. Braconidae) i underfamiljen Alysiinae. Representanter för den underfamiljen har jag dokumenterat tidigare - bl.a. här under nattbelysning, här på svamp och här på bajs.
Bildens stekel är dock inte samma sort som någon av de föregående. Alysiinae är en underfamilj rik på släkten (typ 45 i Finland) och knökfull av arter (typ miljoners miljoner). Alla är små och många är mindre än så. De flesta (tror jag) är parasitoider på tvåvingelarver. Huvudrollsinnehavaren i det här inlägget är knappast ett undantag och det fanns som sagt oerhört gott om värddjur för en ny generation steklar. Kunde tyvärr inte se någon av stekelhonorna i färd med äggläggning. Hade varit kul med bilder av det.
Fågeln var blöt och den här stekelns vingar hade kladdat ihop medan hon trängt sig fram mellan dunen. Gissar dock att hon nog kom tillrätta med dem senare.
Vad jag förstår så kan både parasitsteklar och rovflugor användas som biologisk bekämpning mot flugor i stall och ladugårdar.
SvaraRaderaRovflugan som används i stall och ladugårdar är inte en rovfluga i egentlig mening - dvs. inte en fluga tillhörande familjen Asilidae/rovflugor. Det är en fluga i familjen egentliga flugor (Muscidae) dit också våra husflugor hör och den är en amerikansk art vid namn Hydrotaea aenescens. Det torde vara den enda flugan som används i ekologisk bekämpning här i trakten. Den saluförs ändå som "rovfluga".
SvaraRaderaMan blir ju tveksam till introduktion av en organism från en annan kontinent, men jag har inte läst in mig på om den alls kan vara en risk för ekologin, Möjligen klarar den inte vintrarna - jag vet inte.
Parasitsteklar för det ändamålet har jag inte läst in mig på, men säkert. Det finns ju många att välja på och det torde vara relativt lätta att föda upp i mängd.