Här har vi ett dehydrerat och ihoptorkat fönsterlik funnet i snickeriet tidigare under sommaren. Jag har ett antal dylika fynd som tids nog ska få se www-ljuset genom dessa bloggsidor och brokparasitstekeln (Ichneumonidae) i detta inlägg är först ut bland sommarens självdöda och insamlade kryp.
Med fyndplatsen nämnd är det säkerligen redan förstått att kvarlevorna efter denna eleganta, sex millimeter långa stekel var belamrad med sågspån. Påminde närmast om sådana figurer som i serien Lucky Luke genomgått behandlingen "tjära och fjädrar".
Sågspån och annat damm finns som synes kvar på stekeln. Jag putsade så gott jag kunde men i ett visst skede kompromissade jag mellan kvarlämnad mängd damm och bibehållna antenner och ben. Efter torkad tillvaro på ett fönsterbräde blir krypen mer bräckliga än vanligt. Intorkningen gör också att bakkroppen är aningen deformerad. "Buksidan" har nämligen skrumpnat in ganska ordentligt.
Insamlade småkryp borgar för mer ingående studier i deras utseende. Man kommer förstås åt att fotografera detaljer som annars är svårdokumenterade på levande djur. Icke desto mindre har dessa bilder än så länge inte resulterat i några artningar eller ens ditåt-artningar (släkte). Jag har inte ens fått bekräftelse på underfamiljen Ctenopelmatinae (uddbensteklar på svenska), vilket jag alltså tror att djuret tillhör, trots inlägg med bilderna i Hymenopterists Forum.
Jag har själv också sökt runt bland i stort sett alla Ctenopelmatinae-släkten utan resultat. Det finns enstaka arter i släktena Campodorus och Mesoleius som påminner en del, men de håller inte riktigt ända in i kaklet och egentligen känns det inte som om jag kommit närmare några svar genom dem heller. Hittills har det alltså inte hjälpt med någorlunda informativa detaljfotografier. Stekeln är fortfarande Jane Doe.
Här framme i framändan - mera känt som det sk. huvudet - ser jag enbart Ctenopelmatinae-aktiga drag. Clypeus (munskölden) ska stämma, käkarna ser OK ut och ansiktet i övrigt tycks i mina ögon vara alldeles underfamilj-kompatibelt.
Tycker inte heller att de enskilda bitarna (Pronotum, Mesopleurum, osv.) på Mesosoma (mellankroppen) utesluter Ctenopelmatinae.
Bakkroppsskaftet (Petiolus) är ett frågetecken. Har än så länge inte fyndat några med motsvarande - eller ens ungefärligt liknande - utseende. Tidvis har det fått mig att gräva bland andra underfamiljer ifall jag skulle ha missat mig på alla andra punkter.
Den här "tanden" på framtibian (skenbenet) ska ändå vara typisk för just uddbensteklarna.
Dessutom torde även ovipositorn (äggläggningsröret) motsvara sådana som underfamiljen har. De är generellt ganska korta (i sig ingen garanti) och har en urgröpning i den övre skenan. En sådan urgröpning skymtas längst till vänster.
Nu ska ingen tro att jag ligger vaken om nätterna över det faktum att den här stekeln fortfarande saknar etikett. Det faktum att dylika svårigheter finns är bara en kul ingrediens när det handlar om upptäckandet av djurlivet i näromgivningen. En vacker dag kanske artningen lossnar. I väntan på det får jag grunna på oräkneliga andra obestämda småkryp. En del av dem får sina namn.
Edit 1.10.2018: Arttillhörigheten avslöjad och med ens blir stora delar av ovanstående textrader irrelevanta. Men de får stå kvar oberoende.
Stekeln är Mesoleptidea cingulata i tribus Eurypoctini i underfamiljen Ctenopelmatinae. Således var jag i alla fall rätt ute beträffande det sistnämnda. Det känns prima. Jag får tacka expertisen på Hymenopterists Forum (länk tidigare i inlägget).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar