I dag zoomar bloggen in renfana (Tanacetum vulgare).
De fotograferade bestånden växer på en torr, solbelyst och väldränerad plats - precis vad man kan förvänta sig alltså.
Här kring Utgångspunktens epicentrum verkar renfanan locka besökare först mot slutet av sin blomning. Antingen är de då som mest lockande rent allmänt eller så handlar det om att en del andra blommande växter börjar ha stängt för säsongen. Renfanan blommar för övrigt ganska länge.
Vi kryper närmare...
Under blomkorgarna trängs ofta bladlöss i täta klasar. Intressant nog verkar bladlössen ofta flockas på specifika plantor - eller klungor av stjälkar. Vissa renfanor kan vara belamrade av växtsaftsugare medan intillstående plantor är i det närmaste bladlusfria.
Det här är bladlusen Metopeurum fuscoviride som väl närmast är specialiserad just på renfana och några andra arter i släktet Tanacetum.
Där bladlöss samlas hittar man förstås en hel del andra småkryp. Myror känner sig ofta inbjudna. Dessa plantor står där trädgårdsmyra (Lasius niger) har kontroll.
Uppe till vänster i bilden ovan skymtas en liten svart bevingad insekt som jag tyvärr inte noterade förrän jag studerade bildmaterialet på datorn. Annars hade jag försökt få fler bilder av den. Det är någon stekel i underfamiljen Aphidiinae (fam. Braconidae).
I litteraturen verkar det främst vara Lysiphlebus hirticornis som associeras med M. fuscoviride. I det här fallet är den observationen bara ett noterande och absolut inget påstående att det faktiskt är nämnda art - eller att jag utgår från att det är den arten. Det finns många släkten och arter bland Aphidiinae.
Måste tillstå att jag upplever M. fuscoviride som en ganska snygg bladlus. Den har liksom sköna färgskiftningar som dessutom varierar med åldern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar