Fortsättning på presentation av de kryp jag mötte under en kväll med ficklampan i högsta hugg.
Även om det är allt glesare mellan småkrypen vartefter temperaturen sjunker, finns det vissa fördelar i samband med själva fotograferingen. Dessa småkryp är ju nämligen mindre benägna att röra på sig när det är kallt. Det finns dock flera olika små varelser som inte bryr sig nämnvärt fastän kvicksilvret kryper under den av människan bestämda noll-markeringen på en Celsius-graderad termometer (jo jag vet, det där med vattnets fryspunkt osv. bla blabla).
Den här flugan torde höra till familjen Heleomyzidae (myllflugor). Eventuellt kan den ha släktnamnet Tephrochlamys. Längre än så kan man antagligen inte släktforska på basen av denna enda bild. I Finland finns fyra snarlika arter. Eller så är det någon Scoliocentra. Jag blir lätt förvirrad av flugor.
Beroende på släkte, art och specialiseringar, lever myllflugor (larverna) i och av bl.a. kadaver, bajs eller andra ruttnande organiska godbitar. Många i familjen är riktiga vinterflugor och de är aktiva även vid ett par minusgrader. Flera kan överleva helt galet låga temperaturer och -60°C har nämnts för Heleomyza borealis. En hypotes kring deras vinteraktivitet är att de blir väldigt snabba med att exploatera kadaver och exkrement som ackumulerats under vintern. De kan därmed få fördelar jämfört med mer värmekrävande "konkurrenter" så fort godsakerna töar fram på våren.
Mer om myllflugor finns att läsa i den färska referensen nedan.
AGNIESZKA SOSZYŃSKA-MAJ and ANDRZEJ J. WOŹNICA
European Journal of Entomology 113: 279-294, 2016
European Journal of Entomology 113: 279-294, 2016
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar